De fulla häktena kräver mycket samordning och logistik av Kriminalvården som tvingas skicka häktade över hela landet.

– De placeras där det finns lediga plaster. Vi har tagit emot fem häktade från region Nord i dag, så nu har vi en beläggning på 94 procent och det är väldigt högt, säger Pernilla Vikström, häkteschef i Uppsala.

Här finns 50 häktesplatser och 16 arrestplatser. Trycket har varit hårt hela det här året. Den första åtgärden vid en hög beläggning är att arrestplatserna – som i första hand är avsedda för gripna och anhållna – används för häktade personer.

– Men vi kan tvingas till dubbelbeläggning också, alltså att två häktade får dela bostadsrum. Det har vi inte gjort på många år här i Uppsala, säger Pernilla Vikström.

Transporterna ökar

Kriminalvården försöker hålla kvar häktade i början av rättsprocessen i närheten av polis och åklagare, eftersom det ska hållas förhör och kanske förhandling i rätten. Men generellt sett ökar antalet transporter när häktade måste spridas ut över landet.

Arbetsmiljön för de anställda på häktena påverkas också negativt, menar Pernilla Vikström.

– Det blir mer stress och på sikt kan det här ju tyvärr leda till fler incidenter.

Polisens insatser en förklaring

Det finns flera tänkbara förklaringar till det hårda trycket på landets häkten. I Uppsala satsar till exempel polisen mycket resurser på de kriminella gängen, med många gripanden som följd.

– Det är såklart bra med polisens omfattande insatser, men det påverkar ju oss i andra änden, säger Pernilla Vikström.

En annan förklaring till de fulla häktena är att straffet för grovt vapenbrott skärpts. Sedan årsskiftet häktas misstänkta i väntan på rättegång, vilket påverkar beläggningen.

Framöver krävs fler både häktes- och anstaltsplatser i hela landet.

– Enligt vad jag hört så behövs 1 700 anstaltsplatser och mellan 500 och 700 häktesplatser, men det tar ju tid att få till, säger Pernilla Vikström.