Ombyggnationen av Slussen kommer göra att vattennivån blir hög senare under våren när snösmältningen sätter in. Åkermarkerna runt Mälaren blir då svårare att bruka.
– Den här åkern är dränerad och när vattnet står högt i diket så fungerar inte dräneringen, säger Peder Rinman i Enköpingsnäs och visar dräneringsröret som kommer att hamna under vattenytan. Det försenar vårbruket. Jag får till exempel två såtillfällen, två tillfällen att sprida gödning och två skördetillfällen och det påverkar lönsamheten.
1100 markägare kräver ersättning
Han är en av markägarna som påverkas av Slussenbygget och är en av de 15 pilotfall vars skadeståndsanspråk nu ska prövas av Mark- och miljödomstolen. Parterna står mycket långt ifrån varandra. 1 100 markägare har krävt och ska få ersättning – frågan är hur mycket. Stockholms stad har erbjudit markägarna att dela på 35 miljoner kronor – markägarna har begärt närmare en halv miljard kronor i skadestånd.
Ny lagstiftning ställer andra krav
Mälaren utgör dricksvatten för två miljoner människor. Sedan 1940-talet är det Stockholm stad som ansvarar för regleringen av Mälaren, enliget en vattendom tagen på 40-talet. De skadeståndsanspråk som kommer nu är efter en ny vattendom, med en miljölagstiftning som ställer helt andra krav än den som fanns tidigare. Eva Rosman, kommunikationsansvarig för Slussenprojektet menar att den nya modellen är den mest rättvisa.
– Vi har låtit Jordbruksverkets vattenenhet ta fram en modell som beräknar hur mycket utav de här ytorna som påverkas utav den nya regleringen. Vi tänker att den beräkningsmodellen är den mest rättvisa, säger hon.
Översvämningsrisken har ökat
Den nya regleringen av vattenståndet sker delvis för att förhindra framtida översvämningar av Mälaren och därmed skydda dricksvattentäckten. Slussens kapacitet att släppa ut mälarvattnet fördubblas i och med ombyggnationen.
– Är det inte rimligt att ni lantbrukare är med och betalar för kostnaderna att skydd Mälaren mot översvämningar?
– Absolut, men det är väl ett samhällsintresse. Vi har tagit översvämningar tidigare, men nu ska de ske varje år. Det är skillnaden och det tycker inte jag att vi lantbrukare ska betala, säger Peder Rinman.