Med stöd av Postkodlotteriet har Stadsmissionen startat upp det tvååriga nationella projektet ”EU-migranter som resurs”, där Uppsala är en av deltagarstäderna.
– Våra intentioner är att långsiktigt arbete fram metoder för att bryta och hitta sysselsättningmöjligheter till EU-migranterna, och fokus är gruppern som har tiggeri och gatumusicerande som huvudsaklig inkomstkälla, säger Kholor Saghir, som är Stadsmissionens projektledare för Uppsaladelen.
Innan har stadsmissionen mest hjälp till med det direkt akuta, som mat och hygien. Men tanken är nu att genom utbildningsinsatser kunna hjälpa tiggarna in på arbetsmarknad.
– Det kan handla om språkkurser, motivationshjälp men också hygien. Vi har till exempel en barnmorska som kommer hit och håller utbildningar, säger Kholor Saghir.
En så länge är det bara en handfull deltagare i Uppsala, även om de ska bli fler. Bland deltagarna finns Forentina och Florin som båda bott i Sverige i nio månader och just nu går på språkkurser.
– Min dröm är att kunna få ett jobb så att jag kan hyra en lägenhet där jag kan bo med mina barn, säger Florentina Ghita som en av projektdeltagarna.
– Jag har inte gått i skola så jag kan inte läsa eller skriva. Jag kan inte ens stava mina barns namn eller skicka brev hem till dem. Läsa och skriva är något man måste kunna. Det är jätteviktigt, säger Florin Catrix som också han är en deltagare i projektet.
Den stora svårigheten menar Stadsmissionen är byråkratin. Att en arbetstagare måste in i systemet av skatteregister och samordningsnummer för att kunna få ett jobb. För hittills har responsen varit god från arbetsgivarsidan.
– Många arbetsgivare har hört av sig till oss för att vilja bidra. Bland annat flera gymnasieskolor. Det handlar i grund och botten om att man måste vara realistiskt. Vissa jobb kan deltagarna till exempel inte få på grund av mångas bristande utbildning. Men vi utvärderar alla individuellt och ser över vilka eventuella jobb som kan vara aktuella för dem. Vi har påbörjat en kompetenskartläggning av alla, säger Kholor Saghir.
Utöver direkt jobbförmedling ska även tiggarna hjälpas i kontakten med myndigheterna. Det kan exempelvis handla om inskrivning på Arbetsförmedlingen. Om två år ska projektet utvärderas, men den slutgiltiga tanken är inte nödvändigtvis att de ska integreras i det svenska samhället.
– Om vi har utbildningsinsatser här kan det vara så att de kan åka hem med den kompetensen. För om man ska vara helt ärlig vill de flesta vara hemma med sin familj och kunna försöjra sig där, säger projektledare Kholor Saghir.