Foto: TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Nya sedlar med anor från 1600-tal

Uppdaterad
Publicerad

I dag började Riksbanken att fasa in de nya sedlarna runt om i landet. Men även om sedlarna är helt nya så visar det sig faktiskt att sedlarna inte är helt olika sina föregångare från 1600-talet.

I dag påbörjade alltså Riksbanken sin infasning av de nya sedlarna, och först ut var 200-kronorssedeln som ivriga svenskar kunde växla tills sig genom att besök på Riksbanken. 300 miljoner sedlar och 1,7 miljarder mynt ska under de kommande två åren bytas ut och anledningen är främst säkerhetsaspekten, då de nya sedlarna är betydligt svårare att förfalska än de gamla.

”Gillar den med Astrid Lindgren”

SVT Nyheter Uppsala gav sig ut på stan för att höra vad människor på stan tyckte om de nya sedlarna.

– Jag gillar den nya tjugolappen med Astrid Lindgren. Den ser ut som en sedel, säger Jonas Salvador.

– Jag tycker att det är bra att de har 50/50 män och kvinnor. Det syns redan för mycket män offentligt i samhället, säger Siri Glynn.

– Jag gillar den nya sedeln med Greta Garbo. Hon är så snygg på den, säger Elisabeth Green.

Fasas ut

Redan till sommaren nästa år kommer tjugokronorssedeln, femtiolappen och tusenlappen bli ogiltiga, och året därefter följer hundra- och femhundralappen. Bytet ska mestadels ske genom handeln, men innehavare av sedlar och mynt kan också besöka närmaste bank och växla.

Men även om sedlarna sen starten har kommit milslångt i färg, form och säkerhet så finns det faktiskt saker som är sig likt sen den första sedeln någonsin såg sitt ljus i Sverige. Sedlarna tillhörande serien från 1660-tal.

Liknelser med den första sedeln

– Namnsignaturen. Redan under den första serien så signerade riksbankschefen varje sedel. Nu för tiden så är det däremot tryckt, så Stefan Ingves Slipper signera alla för hand i dag, säger 1:e antikvarie på Uppsala Universitets myntkabinett Hendrik Mäkeler.

Men utöver signaturen finns även andra aspekter med sedlarna som är samma i dag som då.

– Säkerheten är till viss del utformnad på samma sätt, även om det är betydligt mer och bättre i dag. Vattenstämplar och stämplar till exempel fanns då och finns kvar i dag. På 1600-talet använde man sig dessutom av lackstämplar som med lite fantasi skulle kunna liknas med de stämplar som används i dag, säger Hendrik Mäkeler.

Uttag från kontantautomater

De nya sedlarna går att komma över i utvalda kontantautomater från och med imorgon fredag, och dess föregångare finns att beskåda i myntkabinettet i universitetsaulan. Och sedeln från den första serien från 1660-talet är i dag värd flera hundra tusentals kronor då den är den första och bäst bevarade sedeln i hela Sverige och Europa.

Ny klassiker?

Men om den snart ogiltiga Selman kommer att bli en ovärderlig klassiker i framtiden återstår att se. Så fram tills dess så får vi hålla till godo med Astrid Lindgren på den nya tjugolappen, även om hon nu redan råkar vara snudd på legend och till och dessutom redan har en plats i myntkabinetten i en av dess montrar. Om inte som sedel, så i alla fall som silverpolett.

– Vi har satt upp flera personer som har varit på mynt och sedlar, säger Hendrik Mäkeler.

Vad gör en sedel eller ett mynt till en klassiker?

– Det som gör en klassiker är oftast antalet som finns och i dag och tyvärr finns det ganska många tjugor för tillfället. Men sen är det klart att tjugan har en speciell plats i mångas hjärtan då den kanske är den första sedeln som man kom i kontakt med som barn. Alla har haft en och har någon typ av relation till den, säger Hendrik Mäkeler.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Foto: TT