Uppsala

Nytt forskningsprojekt undersöker mående efter könsbekräftande behandling

Publicerad

Genom tre olika studier leder överläkaren Fotios Papadopoulos den nya forskningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Syftet är att undersöka måendet hos patienter efter att de genomgått könsbekräftande behandling.

– Det finns många kunskapsluckor som vi hoppas kunna täcka för att förbättra transvården, säger Fotios Papadopoulos.

Enligt överläkaren Fotios Papadopoulos saknas det i nuläget forskning om hur människor mår efter könsbekräftande behandling. Han vill därför undersöka kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och hur patienterna påverkas av diskriminering och våldsutsatthet.

– Det är hemskt att ha könsdysfori och de flesta patienter har väntat länge på att få vård. Lösningen är att utreda dysforin och förstå vad det är personen behöver. Vi behöver bli bättre på att identifiera detta och ge bättre stöd.

Markant ökning

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat de senaste åren, framförallt bland de yngre. Enligt Fotios Papadopoulos hänger det ihop med samhällsutvecklingen.

– Jag tror att kunskap om att tillståndet finns och att det finns hjälp att få har nått ut i samhället. Personer som känner en könsinkongruens vet att de inte är ensamma, så var det inte tidigare.

Se mer i klippet ovan.

Könsdysfori och könsinkongruens

Könsdysfori och är när man känner att det kön man tilldelats vid födseln inte stämmer överens med ens könsidentitet, och att det innebär ett lidande.

Könsinkongruens är när kroppen inte stämmer överens med den upplevda könsidentiteten, men att man inte lider av det.

Källa: 1177.se, könsdysforiregistret

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.