Polisen: ”Fadimemordet – ett bryskt uppvaknande”

Uppdaterad
Publicerad

20 år efter mordet på Fadime Sahindal träffar vi Uppsalapolisen i området där hon mördades i en av trappuppgångarna.

– Fadimemordet blev ett bryskt uppvaknande för polisen, säger Jonas Eronen som jobbat många år inom Uppsalapolisen.

Granhäcken där Fadimes pappa låg och tryckte minuterna efter mordet har växt sig hög. Det har gått 20 år sen den där kvällen då han sköt sin dotter i en lägenhet, en handling som i domen mot honom beskrivs som en ren avrättning.

– Den här typen av våld var dold för oss innan, säger Jonas Eronen och blickar bort mot trappuppgången till lägenheten där Fadime skulle ta ett farväl av systrar och sin mamma inför en resa.

En hel har hänt med lagstiftningen när det gäller hedersrelaterat våld de senaste åren, och ärendena flödar in.

Polisen hedersmarkerar

Hösten 2019 införde polisen en hedersmarkering i utredningssystemet. Sedan dess har cirka 1 500 ärenden lagts i högen där polisen misstänker ett hedersmotiv.

Men polisen tror att mörkertalet är stort. Enligt Jenny Edin, kommissarie och processledare för arbetet mot hedersrelaterad brottslighet vid polisen, är det tabubelagt att kontakta myndigheter och berätta om brott i nära relation.

Klippet: Vi återvänder till området där Fadime mördades och pratar om vad som görs för att stävja hedersvåld.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.