Syskonen Julia, Freja och Alexander Svensson Merrun var några av de barn som klätt ut sig till snälla häxor i Slottsbacken i Uppsala.

Så blev farlig häxa till gullig kärring

Uppdaterad
Publicerad
Årets största flygdag är här, åtminstone för gruppen påskkärringar. Men varför reser de alltid på kvastar och hur blev den läskiga häxan någon man vill ge godis till? SVT Nyheter går till botten med påskkärringstraditionen.

1600-talsmänniskan hade antagligen fått en chock om hon kom på besök i vår tid under påsken, den tidigare så fruktade häxan pryder nu allt från gardiner till påskägg.

Seden med att klä ut sig till häxa vid påsk och gå en runda i byn sträcker sig däremot tillbaka till tidigt 1800-tal.

– Men då var det ungdomar som försökte se så läskiga ut som möjligt och drog runt för att tigga alkohol, berättar Fredrik Skott som är folklorist vid Institutet för språk och folkminnen.

Påskkärringarna gjorde uppror

Fredrik Skott förklarar att rädslan för häxor fortfarande levde kvar vid den tiden. Ungdomarnas påskkärringstradition kan ses som ett slags uppror mot vuxengenerationen.

– Häxorna var inte heller snälla när de gick runt, utan kunde exempelvis smörja tjära på fönstren eller kasta ner aska genom skorstenen hos folk. Allt för att skrämmas och få dem boende att tro att det varit riktiga häxor där.

Ett annat tilltag var att hälla vatten över boskapen i ladugården, i syfte att få djuren att se svettiga ut.

– På så sätt skulle folk luras att tro att häxor ridit på dem till Blåkulla.

Destination: Blåkulla

Ja, kvasten är nämligen bara ett av färdsätten som påskkärringarna enligt sed använts sig av.

– I gamla domstolsprotokoll kan man läsa att de utöver kvastar flugit på ungsrakor, harar, kossor och till och med sovande människor.

Blåkulla kunde vara ett berg men även en herrgård, och var den plats där häxorna hade sin sabbat med djävulen. Men var det låg exakt det kunde inte domstolsprotokollen svara på.

– Ofta berättades att Blåkulla låg i grannsocknen, det vill säga inte just där man bodde men i närheten.

Anledningen till att häxorna flyger till Blåkulla just vid påsk är inte helt klarlagd, men ibland antas det höra samman med Jesu död på korset. Långfredagen sågs av de kristna som en sorgens dag. Djävulen och hans anhang hade däremot all anledning att fira. Under Jesus frånvaro troddes ondskans makter kunna härja fritt.

Rädlsa för att kalla på häxorna

Ordet påskkärring är troligen ett annat namn för häxa, som användes av rädsla för att råka kalla på dem om man nämnde dem vid sitt riktiga namn.

– Ungefär på samma sätt som vargen kallades för gråben och djävulen noanam eller den fule.

Påskkärringen står stark

Forna tiders skrämmande häxor har alltså blivit till dagens gulliga godistiggande barn, en nödvändighet för att påskkärringen ska överleva menar Fredrik Skott.

– Vi har haft ett 30-tal olika utklädningstraditioner i Sverige, men de som överlevt är de som förändrats över tid. Det är just förändringen som gör traditionen levande.

Bland bortglömda eller nästintill bortglömda traditioner nämner Fredrik Skott utklädsel till askkällingar, felixgubbar, fettisdagsgubbar, julbockar, knutgubbar, lussegubbar och trettnegetter.

Men hur står det då till med dagens påskkärringar och påskgubbar, kommer de att överleva?

– Jag tror att rundorna där de går runt och ber om godis hade sin storhetstid på 40-60-talet, men samtidigt uppstår det hela tiden nya varianter. Som att barn klär ut sig på förskolan, eller den påskorientering som ni har i Uppsala. Så jag skulle säga att antalet påskkärringar inte ser ut att minska men att traditionen hela tiden förändras.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer