Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har bjudit in 41 av Sveriges 290 kommuner till en ”kunskapsdag” om IS-återvändare. Syftet är att ”ge stöd till de kommuner som har eller eventuellt kan komma att ta emot återvändande barn och vuxna från områden som tidigare har kontrollerats av Islamiska staten”.
Listan på de 41 kommunerna, som kan vara tvungna – eller redan tvingas – hantera IS-återvändare bygger på uppgifter från Säkerhetspolisen, enligt Center mot våldsbejakande extremism. Uppgifterna ska bygga på de adresser där personerna var skrivna när de lämnade landet.
– Vi har fått informationen från Säpo. Antingen handlar det om personer som finns på plats i Syrien och kan vara på väg hem, eller så har de redan kommit hem, säger Anders Kretz, senior rådgivare på CVE.
Karl Melin, presschef på Säpo, bekräftar att man delar information med CVE.
– I första hand går informationen via Polismyndigheten. Sedan är det riktigt att vi delar en övergripande lägesbild med bland andra Centrum mot våldsbejakande extremism. Informationen går vidare till alla berörda som på ett eller annat sätt är inblandade för att de på bästa sätt ska kunna arbeta med frågan, säger han.
Knivsta kommun en av kommunerna
En av kommunerna är Knivsta kommun. I nuläget vet inte Knivsta kommun om huruvida någon har eller kommer att komma till Knivsta.
– Vi har i ingen uppfattning om vilka det kan handla om, säger Lena Fransson, kommundirektör i Knivsta.
Knivsta kommun kommer att skicka tre representanter till kunskapsdagen, som hålls den 24 april.
– Vi tycker att det är väldigt viktigt att vi bygger upp en kunskap. Vi vet ju inte om vi får någon som återvänder, men kunskapen vill vi bygga upp ändå, säger Lena Fransson.
Sedan 2012 har omkring 300 personer rest till konfliktområden, ungefär hälften av dessa har redan återvänt till Sverige. Det innebär att kommuner i Center mot våldsbejakande extremism lista redan kan ha tagit emot IS-återvändare.
– Man också komma ihåg att det är ett fåtal som har återvänt från konfliktområden under senare år, inte minst utifrån händelseutvecklingen i konfliktområdet i sig, säger Karl Melin.
– Sen får vi se vilken kunskap som vi får och hur vi ska bygga upp beredskapen, avslutar Lena Fransson.