Michael Prising låter vår reporter April Caarph testa olika sorters surströmming. Bilden är ett montage. Foto: SVT Uppsala / Adam Sjöborg

Skräckblandad förtjusning inför dagens surströmmingspremiär

Uppdaterad
Publicerad

Augusti månad är lite av traditionernas månad, inte minst då det gäller att äta surströmming. Vi träffade Michael Prising, en trogen surströmmingsälskare, som fick berätta mer om denna traditionsenliga maträtt.

Tredje torsdagen i augusti, för alla som älskar surströmming är datumet något speciellt. Det är nämligen den dag som är startskottet för årets surströmmingspremiär.

En doftande tradition som många antingen hatar eller älskar – menar surströmmingsfantasten Michael Prising.

– För mig är det njutning, lite som en ritual. Det handlar om själva grejen med det hela, man längtar efter surströmming. Det vattnas i munnen när jag tänker på surströmming, och det är sällan jag får en fysisk reaktion på det sättet, förutom när jag tänker på surströmming, säger Michael Prising.

”Ingen snygg mat”

Michael Prising har dukat upp med både mandelpotatis, tunnbröd, smör, röd lök och surströmming vid parken nedanför Sankt Eriks källa. Han har öppnat upp en av tre surströmmingsburkar, och det luktar, eller doftar, surströmming lång väg.

Att rensa en surströmmingsfilé är lite av ett petgöra.

– Det är absolut ingen snygg mat och det är lite pilligt. Men det är som med många traditionsenliga maträtter såsom kräftor och räkor. Det ska pillas och det ska fixas, det hör liksom till.

Finns i flera varianter

Själva surströmmingsmackan finns i flera varianter och enligt Michael Prising finns det inga rätt eller fel.

– När vi har haft våra festivaler har vi fått förfrågningar om sirap, lingon, gräddfil, yoghurt och äppelmos.

Vilka äter surströmming?

– Man kan tro att det bara är äldre men det har kommit en ny renässans. Det är fler och fler i den yngre generationen som tycker att det är lite kul med traditionsenlig mat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.