• Viktigt meddelande:

    Det är en kraftig brand i ett radhus i Stenby i Eskilstuna, med kraftig rökutveckling som följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Mannen hävdar att han fått i sin amfetamin genom att dricka sin flickväns kiss i duschen. Bilden är arrangerad. Foto: SVT

Analysen visar: Kissdrickande förklarar inte narkotikapåverkan

Uppdaterad
Publicerad

Uppsala tingsrätt friade mannen som stod åtalad misstänkt för drograttfylla, efter att han hävdat att han måste ha fått i sig amfetamin genom att ha druckit sin flickväns kiss.

Domen har överklagats och Rättsmedicinalverket går emot invändingen.

Det var i oktober som polisen stoppade mannen längs E4 i höjd med Knivsta efter att han kört i över 180 km/h. Han fick även lämna blodprov som vid analys gav utslag på amfetamin.

Mannen åtalades misstänkt för drograttfylla, men friades efter att ha hävdat att han druckit sin amfetaminpåverkade flickväns kiss under en sexakt helgen före polisstoppet. Flickvännen gav historien stöd.

”I samband därmed drack de varandras kiss i duschen”, refererades förhöret med mannen i tingsrättsdomen.

Överklagades till hovrätten

Domen är nu överklagad till hovrätten, som ännu inte gett prövotillstånd. Åklagaren har bett Rättsmedicinalverket (RMV) att undersöka om mannen förklaring kan antas vara rimlig, vilket man inte anser.

Enligt RMV:s yttrande finns det inget vetenskapligt underlag kring intag av amfetamin genom att dricka urin, utan man jämför mot studier med andra orala intag. De visade en tydligt lägre koncentration än vad mannen hade, vilket får RMV att dra slutsatsen att det talar starkt emot att han fått i sig amfetamin endast genom att dricka flickvännens kiss.

SVT har sökt åklagaren och mannens försvare men utan framgång.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer