För tre år sedan drabbades den då 53-årige Jörgen Cavelind av en stroke. Foto: Christoffer Urborn/SVT

Jörgen fick en stroke i 50-årsåldern – här är hans väg tillbaka

Publicerad

För snart tre år sedan drabbades den då 53-årige Jörgen Cavelind av en stroke. Sjukdomen gjorde honom förlamad i vänster sida av kroppen – och han kan inte le, sjunga eller betona sin röst längre.

– Det är frustrerande att inte kunna säga till mina barn att jag älskar dem med inlevelse, säger han.

Förra året drabbades omkring 25 000 personer i Sverige av stroke, en sjukdom som orsakas av en blodpropp eller en blödning som stoppar syretillförseln till hjärnan. I höst har det gått tre år sedan Jörgen Cavelind fick en stroke som gjorde honom förlamad på vänster sida av kroppen. Språkcentrat i hjärnan påverkades också – vilket har gjort hans röst entonig.

– När jag pratar kan jag låta arg och jag kan heller inte förmedla en känsla med rösten. Det blir extra jobbigt när jag möter nya människor, och därför försöker jag alltid förklara hur det ligger till, säger Jörgen Cavelind.

”Allt går det tar bara lite längre tid”

Vägen tillbaka efter stroken är lång – men Jörgen Cavelind har haft hjälp av den drivkraft som han haft hela livet. I dag gör han i princip allting själv hemma i lägenheten där han bor tillsammans med sina två döttrar.

– Jag har fått lära mig att hänga tvätt och skala potatis med en hand. Det mesta går, det tar bara lite längre tid.

Jörgen Cavelind har jobbat som journalist i omkring 30 år och har gjort mycket live-sänd tv och radio. För cirka ett år sedan bestämde han sig för att göra en radiodokumentär om sin sjukdom. Dokumentären, där Jörgen Cavelind bland annat intervjuar ambulanspersonalen som körde honom till Akademiska sjukhuset och sina döttrar, sänds i Sveriges radio P1 söndag 5 juli.

I klippet i början av artikeln kan du höra vad som orsakade att Jörgen Cavelind fick en stroke, och höra honom berätta hur sjukdomen påverkar honom.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.