– Jag går aldrig ut och äter lunch, jag tar alltid med mig matlåda, säger Cassandra Johnson Gustavsson till SVT Nyheter Uppsala.
Lunchen har utvecklats från 70-talets ljumna falukorv som låg och väntade i plåtburken, den så kallade ”snuskburken”, till en uppsjö av valmöjligheter. Men hur vi väljer att spendera lunchen och vad vi stoppar i oss beror mycket på omständigheterna.
Så är det också för Uppsalastudenten Gabriel Persson.
– Jag käkar nästan alltid matlådor. Jag pluggar så då har man inte riktigt råd att äta ute varje dag, säger han.
Läs mer: Så lagar du mat under tio kronor
Fler restaurangbesök på 80-talet
Vad vi väljer för alternativ hänger ihop med vad vi lever i för tidsålder.
– Under 70-talet var det mycket den här plåtlådan, men under andra hälften av 80-talet när man pratade om yuppies och folk gick på stan efter jobbet och drack en ramlösa för 50 kronor så var det kanske inte lika populärt att ta med sig matlåda, säger Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia på Södertörns högskola.
Konjunkturkänslig låda
Vår benägenhet att välja matlåda har ett samband med konjunkturen, och det syns bland annat på SCB:s statistik som visar att kvälls- och lunchrestaurangerna ökade sin försäljning med närmare 6 procent förra året jämfört med 2015.
– Jag tror att vi är på toppen av vågen. Just nu tror jag inte att det är så många som har en oro för sin ekonomi och vi gör helt enkelt saker som vi tycker om. Valet mellan matlåda och lunchrestaurangen är mer en smaksak, säger Jan Borg som var ansvarig för den nu nedlagda stiftelsen Lunchfrämjandet.
När Jan Borg drev stiftelsen Lunchfrämjandet publicerades flera undersökningar om våra lunchvanor där en av slutsatserna är att storstadsbor väljer restauranger och folk i glesbygden väljer lådan.
Kan betala mer
Utbudet var nämligen viktigare än priset.
– Vi är villiga att betala mer för lunch än vad det kostar idag, i några undersökningar har vi frågat hur mycket man är villig att lägga och ofta handlar det om 10-15 kronor mer än vad det kostar idag. Vi tror att den gränsen flyttar framåt hela tiden, säger han.
En av dem som sällan har med sig matlådor till jobbet är Anders Gustafsson. Han tycker att det är mer bekvämt att köpa färdiga matlådor i butik.
– Ibland går jag ut och käkar på restaurang, och i bästa fall blir jag bjuden, säger han och skrattar.
Klimatförändringar bidrar
Men matlådans dagar är långtifrån över, och det har bland annat med klimatförändringarna att göra tror Paulina Rytkönen.
– Idag kan du ju vara väldigt högavlönad och ändå ha en matlåda med dig därför att du vill veta vad du stoppar i dig, eller för att du tänker på jordens resurser, eller för att matlådan helt enkelt skapar gemenskap, säger hon.