Situationen kring moskén i Karlstad beskrivs som lugn under den senaste tiden. Foto: SVT

Brottsförebyggande Centrum om hotbilden mot muslimer i Karlstad

Publicerad

Efter terrorattacken mot två moskéer i Nya Zeeland för en vecka sedan, bedömer Brottsförebyggande Centrum i Värmland att hotbilden mot muslimer i Värmland är låg från organiserade högerextrema grupper. Däremot är risken för ensamagerande gärningspersoner svårare att bedöma.

– Det finns en problematik kring ensamagerande, säger Lars Stiernelof på Brottsförebyggande Centrum i Värmland.

Nordiska Motståndsrörelsen har enligt Lars Stiernelof gått tillbaka i Värmland till förmån för mer autonoma grupperingar, alltså grupper som inte är lika hierarkist styrda. Det är också de autonoma grupperna som är mer benägna att göra den typen av våldsamma handlingar. Men det är ändå de som agerar ensamma som är svårast att kunna förebygga eftersom deras aktiviteter inte syns på samma sätt som aktiviteter som organisationer sysslar med.

– Det är de som sitter på kammaren framför datorn och knyter näven som är svårast, säger han.

Lugnt kring moskén

Situationen kring moskén i Karlstad beskriver han som lugn under den senaste tiden. Det var som mest orolig när protesterna kring moskébygget på Rud pågick.

– Eftersom det inte har hänt något än, ingen ny bogglovsansökan har lämnats in, så har det varit lugnt. Vi har varit väldigt förskonade från det, sen är det ju inte allt som händer som kommer fram till oss heller, säger Lars Stiernelof.

Det är en bild som också Rauf Ahmadi, ordförande för Islamska kulturföreningen i Karlstad delar. De har volontärer som håller utkik under bön och predikan och om de ser något ovanligt rapporteras det till polisen.

– Det fungerar bra, säger Rauf Ahmadi.

Möta människan bakom

De människor som söker sig till högerextrema miljöer kan enligt Lars Stiernelof inte skrämmas därifrån. Han menar att de behöver bemötas med kärlek, tålamod och tolerans, vilket han tycker gäller alla personer som söker sig till extrema miljöer, oavsett vad det är för extrem miljö.

– I en professionell situation, som lärare till exempel, så gäller det att försöka möta personen med respekt och möta människan bakom. Att ta sig tid att lyssna och när man byggt en relation kan man problematisera åsikterna, säger han.

Islamofobiska åsikter på nätet

Sociala medier har också blivit plattformar där islamofobiska åsikter sprids och där säger han att det är viktigt att försöka att inte springa med i de ”hat-kampanjer” som kan bli.

– Driv inte på och ha samtal på en vettig nivå. Om jag ser en tråd som inte känns bra brukar jag skriva ett personligt meddelande till personen. Då brukar jag ofta få ett helt annat svar. Och ha lite civilkurage, att våga reagera runt fikabordet vid kränkande kommentarer, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.