Bild från Metro.se som visar grafik om storyn om en man i Kina som uppges ha fått maskar i magen efter att ha mumsat på sushi och som spridits på sociala medier i hela världen. Men sushin är oskyldigt anklagad, bilderna som cirkulerat i flera stora medier är äldre än det påstådda fallet, enligt Viralgranskaren hos Metro. Foto: TT

Därför vill vi samtala om det fria ordet

Uppdaterad
Publicerad

Vad är sant och vad är falskt på nätet, i tv och i tidningar? Värmländska medier lär skolungdomar att tänka kritiskt.

Källkritik är svårt för både vuxna och barn- och allt viktigare i en digitaliserad medievärld där debatten är polariserad. Det är viktigt att barn och ungdomar så tidigt som möjligt lär sig att vara uppmärksamma på information de tar del av. Därför har vi idag bjudit in Karlstads sjätteklassare för att diskutera källkritik, skriver de ansvariga utgivarna för SVT Nyheter Värmland, P4 Värmland, Nya Wermlandstidningen och Värmlands Folkblad.

I år är det valår, och sociala medier fylls av innehåll om de politiska partierna och deras förslag. En del av materialet kommer från medier som följer pressetiska regler och har en ansvarig utgivare. Annat kommer från anonyma opinionsbildare, bloggar eller privatpersoner. För ett otränat öga är det ibland svårt att veta vad man kan lita på, och vilka frågor man bör ställa sig innan man till exempel delar en artikel i sina sociala medier.

Viktigt att motverka nätkränkningar

Sociala medier är samtidigt en naturlig del av en sjätteklassares vardag och ett sätt att umgås med vänner. Men näthat, sexuella trakasserier och nedsättande kommentarer är tyvärr också en del av umgänget online. Friends nätrapport 2017 visade att mer än varannan ung (10 – 16 år) har sett en vuxen bete sig illa online, och att var tredje ung blivit utsatt för nätkränkningar de senaste året. Här kan vi som mediehus föregå med gott exempel och ta ansvar för våra kommentarsfält och publiceringar. Vi kan förklara hur yttrandefrihet fungerar och vad man kan göra om man blir utsatt för kränkningar. Att kommunikationen digitaliseras och att det numera är lätt att förmedla sina åsikter är i grunden något positivt och vi behöver alla hjälpas åt för att hålla undan hot och hat på nätet.

Enligt en undersökning från Tidningsutgivarna (TU) anser åtta av tio vuxna svenskar att falska nyheter i hög utsträckning påverkar deras uppfattningar om grundläggande fakta, och var tredje person är osäker på sin egen förmåga att upptäcka en påhittad nyhet.

Vi behöver därför prata om vilka frågor man kan ställa när man ser ett påstående spridas på internet. Vem är avsändaren, vad har avsändaren för agenda och hur kan jag dubbelkolla att detta stämmer?

Medier måste bli mer transparenta

Vi behöver också vara tydliga med hur vi som medier arbetar. Vad berättar vi om och varför? Vi bör ställa krav på oss själva att bli ännu mer transparenta och förklara varför vi till exempel ibland namnpublicerar och ibland inte, och vilka principer som styr nyhetsvärderingen. På så sätt ökar vi förtroendet för oss och även medborgarnas kunskaper om journalistik.

Vi vill hjälpa våra lyssnare, läsare och tittare att navigera i all den information som finns tillgänglig. Vi kan och vill förklara vad källkritik innebär och vad yttrandefriheten betyder, och vi kan vara föredömen som visar hur man kan använda sin yttrandefrihet utan att kränka eller begränsa andra och utan att sprida rykten eller desinformation.

Ett sätt att göra detta är dagens träff, där SVT Nyheter Värmland, P4 Värmland, NWT och VF tillsammans med Karlstads kommun har bjudit in alla sjätteklassare i Karlstad till en heldag. Under dagen, som vi kallat ”Är det sant?”, kommer eleverna få chansen att diskutera med oss och ställa frågor kring just dessa teman. Vi hoppas att diskussionerna sedan fortsätter hemma vid middagsbordet, på skolgården och i sociala medier. 

Här är några frågor du gärna får testa att ställa till en sjätteklassare – eller andra – i din närhet:

– Är det någon skillnad mellan hur man uttrycker sig på internet och hur man uttrycker sig när man ses? Varför? Borde det vara det?

– När du delar en artikel eller bild, ställer du frågor och undersöker källan? Kommer informationen från en anonym sida eller finns en tydlig avsändare? Har avsändaren en agenda?

Gör du det är du en bit på väg och just detta vill vi berätta för alla Karlstads sjätteklassare idag.

Tomas Skoglund

Redaktionschef och ansvarig utgivare

SVT Nyheter Värmland

Jenny Norberg

Tf kanalchef och ansvarig utgivare

P4 Värmland Sveriges Radio

Morgan Schmidt

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Värmlands Folkblad

Mikael Rothsten

Redaktionschef och ansvarig utgivare

Nya Wermlandstidningen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.