Foto: SVT

Dina plastburkar kan bli järnvägssliprar

Publicerad

Uppåt 30 nya jobb kan skapas i Västvärmland om ett försök med att göra järnvägssliprar av plast blir lyckosamt. Just nu testar Trafikverket sliprarna i trakterna kring Nässjö.

Det är den plast som sorteras i hushållen som nu kan få ett helt nytt användningsområde. Och plaståtervinnaren Leif Andersson tror att det är något som kan bli riktigt stort.

– I dag gör vi 5.000 till 6.000 ton per år och om allt fungerar fram till år tre så blir det runt 20.000 ton. Då räknar jag bara sliprar. Ska vi fortsätta göra det granulat vi gör i dag så blir det 25.000 ton, säger Leif Andersson som är ägare och vd i Plaståtervinning i Wermland AB.

Bästa alternativet?

Plaståtervinningen i Gördsbyn utanför Arvika är ett av sex företag som ingår i Trafikverkets försök att hitta alternativ till de miljöfarliga kreosotimpregnerade sliprar som i dag bär stora delar av järnvägsnätet.

2018 förbjuds kreosotsliprarna och då öppnas en enorm marknad för den som lyckats få fram det bästa alternativet.

– I så fall blir det 200.000 sliprar per år enbart till reparationer och utbyte. Sedan tillkommer ju nybyggnationer och andra bolag, det är ju inte bara Trafikverket som lägger järnvägsräls, säger Leif Andersson.

Plastsliprar har använts i USA sedan ett 30-tal år tillbaka. Och det är också därifrån Leif Andersson hämtat tekniken och standarden för sliprarna.

– Vi använder oss av polyetenet som utgör hälften av plasten. Det fungerar som ett lim och alla andra plaster blir till armering, berättar Leif Andersson.

Testas i nätet

Under försöksperioden sker framställningen av plastsliprar i Gördsbyn på en närmast hantverksmässig nivå. Den insamlade plasten blir först till ett granualt som sedan smälts och gjuts till sliprar i en form. En i taget.

Och nu ska 20 av hans sliprar testas i järnvägsnätet i trakterna kring Nässjö.

– Det här är ju ett ganska litet test och det jag hoppas få svar på är hur tekniken för att förlägga sliprarna kommer att fungera, hur svårt det är att skuva i bult och spika fast räls och alla de där sakerna. Därefter blir det ett större test för att se hur det fungera på årsbasis, säger Leif Andersson.

Miljövänligt

Försöksverksamheten löper över tre år. Och skulle det visa sig att plastsliprarna är det alternativ som tar hem rälsbärarkampen så innebär det att uppåt 30 nya jobb skapas i lilla Gördsbyn.

Men plaståtervinnaren Leif Andersson ser inte bara pengar och jobb i plastsliprarna.

– I och med att man inte kan använda kreosotimpregnerat virke längre så kommer ju det här bli något som är absolut miljövänligt. Och det är ju också ett föroreningsproblem som kommer bort ur samhället. Så, det här är jättebra, menar Leif Andersson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer