Hans Lödén, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, har läst alla de minneslappar som lämnades efter terrordåden. Foto: SVT

Djupintervjuade ungdomar efter terrordåden i Norge

Publicerad

Under fem års tid har han studerat minnesmaterial som lämnades på olika platser efter terrorattackerna i Oslo och på Utöya 2011. Hans Lödén, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, har nu också intervjuat norska ungdomar om händelserna. Under lördagen berättade han om sin forskning för allmänheten på Gjuteriet i Karlstad.

Det som öppnade möjligheten för Hans Lödéns forskning var att riksarkivet i Oslo beslöt att digitalisera allt det material som samlats in efter attentaten som skedde i juli 2011. Redan våren 2012 kunde han tillsammans med två norska forskare och en svensk kollega börja ta sig an materialet. Det hade lagts blommor och små lappar utanför till exempel domkyrkan i Oslo, men människor skrev också långa brev och hälsningar som Hans Lödén och hans forskarkollegor fick ta del av. Sammanlagt handlade det om 15 000 skriftliga dokument.

– Det var ett väldigt intressant material att ta del av. Människors omedelbara reaktioner tätt i tid och rum till den här fruktansvärda händelsen. Jag blev som många andra oerhört berörd, fortsätter Hans, och vi har valt att inte ens använda vissa dokument för att de är för personliga, berättar han när vi träffas på bokcaféet på Gjuteriet.

Ändå gäller det för Hans Lödén och hans forskarkollegor att inta en forskares position och försöka förstå vad som uttrycks i minnesmaterialet.

– Det är intressant att se hur man beskriver orsakerna kring attackerna, hur man förklarar dess innebörd och vad man ser som målet för attackerna, säger Hans Lödén.

Tonar ner politiskt motiv

I många av dokumenten uttrycks känslan att det är ett angrepp riktat mot Norge, att det är ”ett angrepp mot oss alla”.

– Så kan man naturligtvis se på det men den avpolitisering som finns där man tenderar att tona ner det faktiska politiska innehållet i attentaten, och det är någonting jag kan se sedan när jag intervjuar ungdomar fem år senare, berättar forskaren Hans Lödén.

Fortsättningen på forskningsprojektet kom att handla om intervjuer med ungdomar som var 12-13 år när terror attackerna hände. Hans träffade sex så kallade fokusgrupper med fem ungdomar i varje grupp. Samtalen spelades in och kunde sedan analyseras. Samtalet handlade om Anders Behring Breivik, mannen som utfört attentaten och vad han ville uppnå med med dem.

– Det är två berättelser som är väldigt tydliga hos ungdomarna när de ska förklara orsakerna till det som hände. Det första är berättelsen om att det finns främlingsfientlighet, då lägger man förklaringen hos Breivik. Den andra förklaringen säger att vi har för många invandrare i landet, men den förklaringen lägger man aldrig hos sig själv.

Breivik är avvikande

Hans Lödén berättar att skillnaden är tydlig mellan minnesmaterialet och hur ungdomar tänker fem år senare. Bland 15 000 avskedsbrev och minneslappar fanns inte en enda skuldbeläggelse av invandrare. Men fem år senare är det en av de dominerande berättelserna när man intervjuar ungdomarna, som idag har hunnit bli unga vuxna sedan dåden inträffade.

– I minnesmaterialet är det väldigt tydligt att det finns den här uppdelningen alla vi mot Breivik, han är det avvikande. Alla vi andra står för det goda, han står för det onda. Den uppdelningen är inte lika tydlig fem år senare, säger forskaren Hans Lödén.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer