De krav som ställs på en verksamhet framgår av olika lagar. I fallet med simhallen i Årjäng kan det handla bland annat om bestämmelser i plan- och bygglagen. Men om Årjängs kommun har brustit i det aktuella fallet med Henning Fällman, vars enda alternativ är att byta om i damernas omklädningsrum, det vill Diskrimineringsombudsmannen inte gå in på.

– Det vi kan säga är att om man inte lever upp till de skyldigheter man har för att vidta åtgärder för tillgänglighet, så kan det vara en form av diskriminering, säger Clas Lundstedt, pressansvarig på DO.

Utgår från den enskilde

Om DO får in en anmälan om bristande tillgänglighet, och de bedömer att en tillsyn behöver göras, tittar de först på om det finns krav på tillgänglighet i någon lag eller författning. Sedan görs en bedömning om verksamhetsutövaren har brustit i förhållande till kraven. DO tar också hänsyn till bland annat de ekonomiska och praktiska förutsättningar som verksamhetsutövaren har.

– Så det är en bedömning man måste göra från fall till fall. Man måste också utgå från den enskilde, säger Clas Lundstedt.

Förändrade krav

Simhallen i Årjäng byggdes 1974 och kraven på tillgänglighet har förändrats sedan dess.

Kan kommunen komma undan med att säga att de inte hade möjlighet att påverka hur det är utformat idag?

– Svårt att säga utan att ha tittat på den faktiska situationen, så jag kan inte uttala mig om ifall man har brustit eller inte. Men om vi får in en anmälan som berör bristande tillgänglighet och bedömer att det finns anledning att göra en tillsyn, då är det en av sakerna vi tittar på.

Läs mer: Diskrimineringslagen