Foto: SVT/TT, Gorm Kallestad

Få rattfyllerister tackar ja till snabb hjälp

Uppdaterad
Publicerad

Det finns snabb hjälp att få för den som misstänks för drog- eller alkoholrattfylleri. Men de allra flesta tackar nej.

– Många av dem som blir ertappade förnekar väldigt mycket av det som har hänt, säger Morgan Olsson, gruppchef för Torsbys lokalpolisområde, som ingår i Polisregion Bergslagen.

I klippet ovan berättar han mer om vilka förklaringar de kan få höra från folk som kört rattfulla – och varför han tror att så få tackar ja till hjälp.

Med SMADIT-metoden, samverkan mot alkohol och droger i trafiken, kan polisen erbjuda kontakt med socialtjänsten bara några timmar från det att personen blåst positivt i ett utandningsprov eller om det finns misstanke om drogpåverkan.

På den vägen kan personer med alkohol- eller drogmissbruk påbörja en frivillig behandling – långt innan de blir dömda för rattfylleri och kan tvingas gå kriminalvårdens behandlingsprogram.

En procent tar hjälp

Tidigare studier visar att en femtedel av alla tillfrågade tackar ja till SMADIT, men så ser det inte ut överallt i Polisregion Bergslagen.

Bäst resultat har Örebro, där tio procent av alla ertappade rattfyllerister kom i kontakt med socialtjänsten genom SMADIT under 2020, och 27 procent under januari och februari.

I Värmland var det under våren 2020 färre än en procent som tackade ja och i Dalarna förs ingen länsövergripande statistik men enligt Region Dalarna är det en handfull personer som slussas vidare varje år.

Motorförarnas helnykterhetsförbund tror att polisen kan bli bättre på att motivera rattfulla förare att söka hjälp, och att faktiskt komma ihåg att fråga om de vill ha hjälpen.

– Vi kan nog utveckla det arbete som görs, konstaterar Morgan Olsson.

”Skicka alla till socialtjänsten”

Han önskar dock att det fanns mer tvingande inslag i den här frivilliga metoden.

– I den bästa av världar skickar vi alla till socialtjänsten och så får de undersöka om individen vill ha hjälp eller inte, säger Morgan Olsson.

I Örebro län finns redan den samordningen, till viss del. I några av lokalpolisområdena är det sjukvårdspersonal som tar det motiverande samtalet, i andra delar är det polisen som gör det.

Påverkade förare på våra vägar – vad har du varit med om?

Pinnat inlägg

Godmorgon! Den här veckan uppmärksammar SVT i Örebro, Värmland och Dalarna problemen med drograttfylleri och rattfylleri på vägarna i polisområde Bergslagen.

Har du varit med om något du vill berätta? Skriv då gärna om det här i vår chatt.

Vill du att en reporter ska kontakta dig? Skriv då även i vårt formulär.

Nu avslutar vi den här chatten vilket innebär att ni inte längre kan göra några inlägg. Tack för ert engagemang och för era inlägg!

Lisa • Ta körkortet DIREKT vid drog - och alkoholtullar!!!

Marie Danielsson • Att åka rattfull är att åka omkring med ett mordvapen i sin hand. Dessutom ovanpå detta bli "förlåten " för att man är alkoholist, oavsett om man har skadat eller kört ihjäl en människa. Absurt!! Skulle uppskatta om poliskåren pressade våra politiker till lagändring. Det är ni som möter verkligheten och ser vad dessa rattfyllerister åsamkar andra människor för livsskador.

Anna w • jag kör varje dag bil utan körkort och med droger i kroppen. jag skulle vilja påstå att jag kör bil bättre än vad många andra gör. jag blinkar, jag respekterar högerregeln osv.

P • Detta har varit ett problem länge. Det de flesta inte förstår när det gäller brott är att det inte är polisen som avgör vem som häktas eller vilket straff de får. Det är politiker som måste ställas till svars. Poliser vet exakt vilka det är som kör regelbundet rattfulla. Det enda de kan göra är att vänta på att en olycka händer. Hur känns det som polis egentligen? Detta är ett stort landsbygdsproblem vilket förmodligen är anledningen till att stockholmsboende politiker inte gör mer åt saken. Jag rekommenderar P1-dokumentären Döden på vägen.

Berit • Jag kör tur retur mellan Värmland och Stockholm varje vecka och ser ofantligt många som gör galna omkörningar, har ryckigt tempo, i ofta alldeles för höga hastigheter. På några år har lastbilskonvojerna ökat markant. Saknar fler trafikpoliser, kontroller och hårdare lagstiftning för vägfylla av olika slag.

SN • Man kan verlkigen inte förstå hur vi kan ha så otroligt låga straff för sånt här. Det är något som är HELT fel i bestraffningen. Man ser de skyldiga leva fritt på stan igen efter väldigt kort tid inlåsta och lever vidare som innan de åkte fast. Hur många skall de få köra ihjäl?
Snälla gör något

Nisse • Ett drogfyllo som sitter inne kan inte köra ihjäl någon, betydligt längre fängelsestraff tack!

alexander • Situationen är fantastiskt jämfört med för 40 år sedan

Carin • Jag vill påpeka en viktig sak när det gäller trafikbrott: det är också en politisk fråga som måste lösas här. Det är inte automatiskt så att det endast är en polisiär fråga att lösa problemet med trafikbrott. Även rättsväsendet står handfallna inför t ex problemet återfallsförbrytare när det gäller trafikbrott. Det måste till en skyndsam politisk lösning på problemet med påverkade förare och också återfallsförbrytare. Man måste inse att bilen blir till ett mordvapen i händerna på påverkade och olämpliga bilförare.
Dett handlar inte bara om grovt oansvarigt och likgiltigt beteende när man kör ihjäl alt. svårt skadar andra människor. Det kan också röra sig om högst medvetna och uppsåtliga brott som begås, i likhet med andra brottsrubriceringar som t ex mord. Tycker att detta glöms bort i debatten. Naiviteten är stor när trafikbrott diskuteras. Ingen skulle komma på tanken att t ex säga att ett 'vanligt' mord skulle vara 'oansvarigt' eller ha skett av 'oaktsamhet'.
Vi behöver förändra vår syn på vilka trafikbrottslingar egentligen är: grova förbrytare som ständigt återfaller i brott.

Tipsa oss!

Har du varit med om någonting som är kopplat till drog- eller alkoholrattfylla? Vill du dela med dig av din historia? I så fall vill vi på SVT komma i kontakt med dig.

Skriv till oss här, så kanske våra reportrar hör av sig för en intervju för att gå vidare med din historia/ditt tips: Länk till enkäten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Rattonykterhet

Mer i ämnet