Sofia Mikko är själv från Arvika och hade sedan en tid tillbaka planerat att dra igång en forskningsstudie om den vita älgen.
– Jag har alltid hört talas om de vita älgarna och nu när det blev sådan uppståndelse passade vi på att gå ut med att vi drar igång den här studien, säger hon.
LÄS MER: TV: Här tar sig den vita älgen en simtur
Sofia Mikko kommer att leda studien, som planerar att starta i höst. Hon har studerat färggenetik i över 20 år och berättar att det inte finns någon forskning på vad det är som gör att vissa älgar föds vita.
– Det är ju bara gissningar egentligen. Vi vet att älgen inte är albino för den tillverkar pigmentämnet melanin. Men varför den inte lagrar det ska vi ta reda på, säger hon.
Jämför arvsmassa
Forskargruppen kommer att bestå av sammanlagt fyra forskare och man ska jämföra arvsmassan hos de vita älgarna med den hos de bruna.
– Teknologin har ju gått framåt väldigt mycket inom molekulärteknologin så vi kan hitta sådana här mutationer snabbare, det blir görbart på ett helt annat sätt, förklarar Sofia Mikko.
LÄS MER: Frågor och svar om den vita älgen
Men även om tekniken underlättar så kan forskningsstudien ta tid.
– Forskning är ju forskning och vi vet aldrig hur lång tid det tar. Vi kanske har tur och gör en bra gissning och hittar en mutation på en gång, eller så kan det ta lite längre tid, säger hon.
Prov i en frys
Redan nu finns material att börja jobba med. I en frys på SLU ligger redan ett prov från en vit älg, men det kommer att behövas fler.
– Jag har kontakt med en del folk i Värmland så jag har en förhoppning om att de ska kunna samla in fler prov åt mig, säger hon.
LÄS MER: Den vita älgen – en viral värmländsk världskändis
Men precis som naturfotografen Ingemar Pettersson, som under tisdagen kritiserade närgångna och nyfikna personer, vill hon uppmana folk att inte gå för nära de vita älgarna.
– Det är så otroligt mycket folk i skogen, speciellt efter all uppståndelse som varit. Det är viktigt att inte störa djuren. Jag tycker verkligen att man ska tänka efter, säger hon och förklarar att proverna som forskarna behöver till studien kan tas av till exempel hårstrån som fastnat på något träd eller spillning.