1972 fick Värmlands landsting sin första heltidsarvoderade politiker och därmed landstingsråd, Socialdemokraternas Arvid Eskel.

I dag är de tolv till antalet och kallas regionråd.

– Vi bör eftersträva att vara färre, men ett råd ger samtidigt väldigt orättvisa förutsättningar som alltid gynnar det sittande styret, säger oppositionens Anna Hammar (V).

I klippet: Så ser fördelningen av regionråden ut – och så tycker oppositionens minsta parti om att det finns så många råd i dag. 

Heltidsarvoderade

Man skulle kunna säga att regionråden får lön för att vara politiker.

De får ett fast arvode som motsvarar hälften av riksdagsledamöternas arvode – hälften av 71 500 kronor. Utöver det får tio av de tolv regionråden ytterligare ett halvt riksdagsarvode för sina uppdrag i de politiska nämnderna. Och regionstyrelsens ordförande får mest, hela 110 procent av riksdagsarvodet.

SD och V halvtid

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har inga ordförandeposter i nämnderna och får därför nöja sig med halva riksdagsarvodet.

Vad gör du om dagarna, som regionråd?

– Jag gör mitt bästa för att representera värmlänningarna, för att de ska få så bra sjukvård och kollektivtrafik som möjligt. Vi har en hel del fasta möten och sen jobbar vi varje dag för att utveckla vår politik, för att utveckla Region Värmland och för att vår verksamhet ska bli så bra som möjligt, säger Anna Hammar.

Fotnot: Landstinget ingår sedan 2019 i regionen. Därmed utökades länspolitikernas ansvarsområden från enbart hälso- och sjukvård till att även innefatta kultur, regional utveckling och kollektivtrafik. Hälso- och sjukvården står dock för 75 procent av budgeten som de bestämmer över.