När man pratar om elevstöd, tänker nog många av oss på barn som har svårt att nå målen i skolan. Men faktum är att även de elever som anses vara särskilt begåvade, i många fall behöver extra stimulans för att inte hamna efter i skolarbetet.
– Om de inte får utmaningar och bekräftelse för den de faktiskt är, så kan det hända att de trillar ur skolsystemet på grund av tristess, säger Elisabet Mellroth forskarstudent.
Lärare utbildas
Under hösten har Elisabet Mellroth träffat och utbildat lärarna på Hammarös skolor och nu är det dags att förvandla teorin till praktik. På Lillängsskolan träffar vi en av lärarna som deltagit i utbildningen.
– Vad vi behöver bli bättre på är att se tecknen på att barnet är särbegåvat. Till exempel genom mer uppmärksamhet i klassrummet. Det handlar egentligen om en kartläggning där vi ska se vad barnet egentligen kan, säger Marina Nilsson SaV-lärare på Lillängsskolan
– Vi har insett att skollagen ställer krav på oss att alla elever ska lyckas och att de utvecklas så långt som möjligt. Och forskning visar att den här gruppen många gånger blir missförstådd eftersom de är skoltrötta och faktiskt redan kan det som lärs ut, säger Maria Kjällström, skolchef i Hammarö kommun.
Att uppmärksamma barn med särskild begåvning är inget nytt ute i världen, men i Sverige är Hammarö unikt.
– Vad jag vet så är Hammarö först i Sverige på att ta ett övergripande grepp på denna frågan, säger Elisabet Mellrot.