När vi kommer hem till Anders Rixer, eller Jouko Kärki som han egentligen heter, vajjar den finska flaggan vid ytterdörren. På köksbordet står två blåvita ljus redo att tändas under kvällen. Dagen till ära har Anders och hans hustru Kirsti klätt sig i den finska nationaldräkten – för den här dagen är betydelsefull – även om de sedan länge bor i Sverige.
– I dag är en stor dag. Den betyder att vi får vara stolta över att vi fortfarande finns trots 190 år av krig och blodbad, att vi finns kvar, vi Suomer. Det är en stolthet att fortfarande kunna tala finska. Vi är stolta både över våra gener och vårt språk och vi har skäl i dag att påminna oss om detta, säger Anders Rixer.
Flyttade till Värmland på 70-talet
Han är ordförande i Svenskfinska sällskapet och enligt honom finns uppskattningsvis närmare 20.000 sverigefinländare i Värmland, varav många lever i de östra delarna där de fick arbete inom industrin. Anders Rixer kom till Sverige på 50-talet och flyttade till Värmland på 70-talet och han berättar om en svår tid i det nya landet.
– Nästan alla vi som kom på 40- och 50-talen fick gå igenom ett helvete, alla brott som begicks var vårt fel – Finnjävlarnas, säger han dystert.
Senare, när arbetskraft från andra länder, såsom Italien, kom till Sverige, flyttades skuldbeläggandet över på dem vilket gjorde det lättare för sverigefinländarna, berättar Ander Rixer men även i skolan var det besvärligt.
”Vi fick inte prata finska i skolan”
– Om man hade talat finska på lektionstimmarna så lyftes man i nackhåret, eller så fick man lägga händerna på bänken och så kom läraren och slog med pekpinnen och så fick man stå i klassrummet och skämmas. Vi fick inte prata finska i skolan eller på väg till eller från skolan, berättar han.
Sedan han var barn har det blivit mycket bättre för sverigefinländare, enligt Anders Rixer. Men även generationen efter honom och hans jämnåriga har fått negativa upplevelser. Hans dotter Victoria Rixer släppte för ett tag sedan antologin Finnjävlar där ett femtontal sverigefinnar berättar om bland annat klassresor och diskriminering. Anders Rixer säger att det finns mycket kvar att jobba med.
– Vi är underrepresenterade i alla parlamentariska församlingar, vår livstid är tio år kortare än svenskarnas så visst finns det fortfarande skillnader.
Quiz: Kan du de här finska orden?
På Finlands självständighetsdag pågår firandet på olika håll – även här i Sverige och Värmland. På bibliotekshuset i Karlstad bjöd kommunen i dag in till firande med tipspromenad och äppelmunkar, föredrag, dans och finska kortfilmer.
Ander Rixer menar att självständigheten är viktig att uppmärksamma.
– Jag tror den är förutsättningen för att finskan skulle finnas kvar. Vore inte Finland ett självständigt land skulle inte finskan finnas kvar längre och med största sannolikhet skulle inte vi heller finnas, så på det sättet betyder det mycket.