Det är inte bara den skyddsvärda naturen som lockar besökare till Renstadsnipan. För många är det utsiktstornet på toppen av berget som är slutmålet. Utsikten bjuder på milsvida vyer över det värmländska skogslandskapet men vägen upp till toppen är inte längre så naturskön.
– Jag kan inte förstå hur något sådant här kan hända, hur det kan få hända och att det inte finns mer trygghet i sådana här frågor, säger Renstadbon Linnea Esquivel.
Halvmeterdjupa spår
Linnea Esquivel klafsar fram i halvmeterdjupa, gyttjiga, lerspår. Det som fram tills avverkningarna i vintras var en vandringsled är nu en snudd på oframkomlig lerig sörja.
– Det här är skitsorgligt. Det var här jag gick nästan varje dag när jag var hemma, säger hon.
Linnea Esquivel bor inte mer än en halv kilometer från den sönderkörda vandringsleden upp till naturreservatet Renstadsnipan. Det är ett område som är något av ett andra vardagsrum för Linnea och hennes grannar, och som lockar ett par tusen besökare varje år.
– Det är klart att folk är upprörda och tycker det är jätteledsamt. Den här skogen har ju kallats för John Bauerskogen. Det var en väldigt vacker sträcka på leden som är helt borta nu, säger Linnea Esquivel.
Länsstyrelsen slog larm
Men det är inte bara ortsborna som har reagerat på Moelven Skogs ovarsamma avverkning. När Länsstyrelsens reservatsansvariga fick veta vad som försiggick larmades Skogsstyrelsen.
– Vi behöver kunna använda den här leden för vår skötsel och har nyttjanderättsavtal med markägare för att vi ska kunna använda och underhålla den här leden. Sedan så vill vi ju ha många besökare till reservatet och jag tänker att den här miljön som möter en inte är vad man förväntar sig när man vill ha en fin naturupplevelse, säger Liisa Kapanen som är förvaltare för skyddade naturområden på Länsstyrelsen i Värmland.
Skogsstyrelsen inspekterade körskadorna och utfärdade ett föreläggande om att vid vite åtgärda skadorna i området. Och då handlade det inte bara om den sönderkörda vandringsleden utan också om skadade bäckar, rishögar i både bäckar och kulturlämningar och körskador som gett slamutflöde i ett grodområde.
– Helst vill vi ju komma in före avverkningen och se till så det inte uppstår körskador. I det här fallet var vi tvungna att gå in och skriva ett föreläggande efter avverkningen om att återställa körskador, ris i bäckar och så vidare, säger Harald Lindebjörn på Skogsstyrelsen.
Tjällossning och nederbörd
– I mitten av februari bedömde vi att det var nog bra förutsättningar för att få ut virket utan körskador och påverkan. Sedan förändrades förutsättningarna under pågående avverkning, vi fick tjällossning, nederbörd och framför allt plusgrader, säger Lars Emanuelsson som är distriktschef på Moelven skog.
När du ser hur det ser ut, vad tänker du?
– Det är ju inget vi är nöjda med nu efteråt. Vi kunde ha gjort många saker annorlunda. När vi nu vet hur det gick så skulle vi aldrig ha påbörjat avverkningen, konstaterar Lars Emanuelsson.
Senast den 30 april skulle återställningsarbetet vara klart. Delar av det arbetet har gjorts. Men så sent som den 19 maj grävde skogmaskinerna fortfarande djupa fåror i vandringsleden. Ris låg kvar i bäckarna och slammet flödade fortfarande ut i grodornas reproduktionsområde. Och frågan är om det verkligen går att återställa körskadorna.
– Kosmetiskt går det att återställa, vilket man har gjort i det här fallet. Man har gått fram med grävmaskin och slätat ut djupa körspår. Däremot får man inte tillbaka bärigheten eftersom man förstör rotfilmen. Mycket av växtligheten som binder fukten och jordytan försvinner ju. Så, det tar ett bra tag innan man får tillbaka bärigheten i en sådan väg, säger Harald Lindebjörn.
Ska vidta åtgärder
– Vi är inte stolta över hur det ser ut i dag, absolut inte. Vi försöker nu vidta de åtgärder vi kan för att få leden i brukbart skick igen, säger Lars Emanuelsson.
– När det gäller återställandet av leden så vet jag egentligen inte vad jag vågar hoppas på. Det går ju att släta över så att det går att ta sig fram, men en vandringsled är ju mer än att man kan gå där. Det handlar ju om naturvärden och en helhetsupplevelse. Fram tills efter kalhygget är ju den upplevelsen förstörd, säger Linnea Esquivel.