Ett stenkast från Centralskolan i Arvika ligger kommunens skolnärvaroteam med sina två lägenheter. Här finns hörselskydd och skärmar mellan skrivborden. I ett enskilt rum sitter en elev och specialpedagog i samtal och i köket går det att laga egen mat för att ta ikapp hemkunskapsundervisningen.

Hit kommer elever som av olika anledningar inte orkar delta i ordinarie undervisning. De senaste två åren har de tagit emot ett 40-tal ungdomar och även om det inte finns någon exakt statistik över hur många elever det handlar om så upplever specialpedagogen Maria Persman att det är ett växande problem, och att det drabbar personer i alla åldrar. 

– Vi har haft barn här från mellanstadiet och vi ser att det kryper ned i åldrarna, säger hon.  

Liknar utmattningssyndrom

Grundorsakerna kan vara olika: stress, press, mobbning, depression. Symptomen liknar dock varandra och visar sig oftast som ångest och oro som blivit så allvarlig att eleven inte längre tar sig till skolan. Till slut har hen stannat hemma så länge att steget tillbaka in i skolvärlden blir närmast omöjligt.

– Det svåra är många gånger att veta om oron och ångesten har gjort att de blir hemma eller om det har varit tvärtom om, att oron och ångesten har kommit när de väl blev hemma, säger Maria Persman.

Hon jämför hemmasittande elevers mående med utmattningssyndrom hos vuxna. En vuxen som gått in i väggen blir sjukskriven och kan ta sig tillbaka till jobbet genom att gradvis och långsamt höja arbetsgraden igen. Hemmasittande elever har ofta samma behov. 

– Det viktigaste är ju att inte tappa kontakten med skolan, så att man hela tiden har någonting att gå tillbaka till, säger hon.

Låser in sig

Ibland har det gått så långt att närvaroteamet måste göra hembesök.

– Då kan det ha gått så långt att man faktiskt låser dörren när vi kommer, så att man får prata med eleven genom dörren och börja bygga en relation där istället, säger Maria Persman. 

Hur kan man som förälder märka av om ens barn är i riskzonen?

– I tidigt skede är det alltid att man börjar vara hemma litegrann, vi pratar ofta om ströfrånvaro. Men det jag tycker man ska vara mest uppmärksam på är mag- och huvudvärk för det är nästan så det börjar.