Sedan 2014 har svenska elnätspriser ökat med i snitt 27,4 procent, att jämföra med konsumentprisindex (KPI) som stigit med endast 6 procent under samma period. Det visar ny statistik från Nils Holgersson-gruppen, bestående av bland andra organisationerna Bostadsrätterna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta.
Högre priser i Värmland
I Värmland har elpriserna i princip stått stilla sedan förra året, men sedan 2014 har de stigit med 17,2 procent. Störst är ökningen i Säffle och Årjäng, där priserna nu är 40,7 procent högre än för fem år sedan.
– När det gäller Säffle och Årjäng är det en väldigt stor höjning, även om det ser bättre ut i år, säger Anders Eriksson.
Han säger att problemet är extra stort eftersom konsumenterna inte kan byta elnät utan är bundna till sitt elnätsbolag. Att prisökningen varit betydligt lägre det senaste åren tror han beror på diskussionerna på regeringsnivå om en reglering av marknaden.
Han pekar också på att elnätspriserna i de flesta kommunerna i Värmland är något högre än snittpriserna i landet.
SVT Nyheter Värmland söker Vattenfall för en kommentar angående prisökningarna.
Viss avmattning
Det senaste årets utveckling innebär en viss avmattning, då elnätspriserna på riksnivå ökat med 3,6 procent, jämfört med KPI på 1,9 procent.
Men det innebär ändå en rejäl höjning, kommenterar Hans Dahlin, Nils Holgersson-gruppens ordförande och energiexpert på Sveriges Allmännytta.
– Det här drabbar miljontals elkonsumenter. Elnäten har ju monopol, och man har ingen möjlighet att välja något annat, säger han.
Storbolagen Vattenfall, Eon och Ellevio har monopol på elnäten i 141 av landets 290 kommuner och hör också till de bolag som höjt sina elnätsavgifter mest – med 41,3 respektive 38,1 och 17,2 procent de senaste fem åren.
Ny förordning
Energimarknadsinspektionen (Ei) har i uppgift att granska att elnätsavgifterna är rimliga, och myndigheten godkänner enbart intäktsökningar för elbolagen på max två procent i medeltal exklusive inflation.
Intäktsramarna har dock höjts i domstolsprocesser – men i augusti förra året kom regeringen med en skarpare förordning som börjar gälla fullt ut 2020.
Något som Ei räknar med ska innebära prissänkningar med uppemot 20 procent.
– Det är väldigt positivt och det är viktigt att förordningen verkligen får verka nu tillsammans med andra förslag som ligger, säger Dahlin.