– Vi berättar för varandra vad vi vet om de här människorna som är begravda här. Annars förblir de anonyma, men det finns alltid någon som kan berätta något så att vi till slut kan formulera en berättelse om personen bakom gravstenen, säger Peter Olausson, historiker och studecirkelledare.

Det handlar om allt från information om en persons födelseår och bostadsplats till fotografier och anekdoter från hens liv. Utifrån det skrivs en slags livsberättelser. Informationen ska samlas i en databas och så småningom bli en broschyr. Broschyren ska göra så att även besökare som aldrig har varit i Gillberga förut ska kunna få en uppfattning om bygden och dess historia och kyrkogården ska på sätt  och vis bli ett museum.

– Det här är ju ett levande kulturarv, även fast det är en kyrkogård. Lika väl som ett museum är ingången till vår gemensamma historia, så är kyrkogårdarna det, säger Peter Olausson.

Hur har intresset för den här studiecirkeln varit?

– Det har vuxit. Vi har alltså varit ungefär tio personer och det är folk som har kommit till under resans gång. Vi kommer fortsätta till hösten, för det här är ett ganska stort projekt att få allt, inom citationstecken, dokumenterat. Intresset växer när människor upptäcker vad vi egentligen håller på med och att man inser att man kan bidra med någon slags pusselbit.