Så här såg det ut på en av de platser längs Klarälven där städningen genomfördes i år. Foto: SVT

Mindre skräp vid årets älvstädning

Uppdaterad
Publicerad

23 ton skräp. Det blev resultatet i årets städning kring älvar runt om i landet vilket innebär en minskning med i fjol.

– Mindre skräp är verkligen en positiv utveckling, säger Desirée Hylander, projektledare på Fortum, i ett pressmeddelande.

Under årets Älvstädning som pågick mellan 17 augusti och 8 september deltog olika lokala idrottsföreningar för att städa vid Klarälven. Bland andra var det Norra Ny Skytteförening, Viking IK Bandy, Munkfors IBK, Forshaga IF, QBIK och Karlstads Dykarklubb.

23 ton skräp

Totalt i hela landet deltog runt 2000 personer och resultatet blev 23 ton bortplockat skräp, vilket är en minskning med sju ton jämfört med förra året trots att projektet i år inkluderat en ny älv.

– Det är glädjande att det har varit ett så stort intresse och att så många deltagit i årets Älvstädning. Jag tror att det är motiverande för idrottsföreningarna att göra skillnad i naturen och även för sin egen förenings del. Att det dessutom har blivit mindre skräp är verkligen en positiv utveckling. Det märks att projektet gör skillnad på riktigt, säger Desirée Hylander, projektledare på Fortum i ett pressmeddelande.

Bajs och cyklar

Vid Klarälven hittades bland annat mycket hundbajs i påsar men också tomburkar och cyklar. Vid Älvstädningen i Karlskoga hittades en tio år gammal flaskpost.

– Det är intressant att det är så pass många föreningar som rapporterat in att det varit mindre skräp än tidigare. Vi hoppas förstås på att det inte är en tillfällighet utan att vi är på rätt väg mot en natur fri från skräp,” säger Linnéa Grahn, projektledare på Städa Sverige.

Mikroplastprover togs

Nytt i årets skräpinsamling var att en del föreningar tog mikroplastprover för att analysera förekomsten av mikroplaster i vattendragen. Resultaten från de proverna har ännu inte publicerats.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.