– Äntligen tänkte jag, nu bryter vi en trend. Det arbete vi har satt igång för att målinriktat göra oss oberoende av hyrpersonal i lagom takt, det börjar nu ge verkan, säger Susanne Forslund, HR-chef Landstinget i Värmland.

”Kraftsamla och fokusera”

Mellan 2012 och 2015 ökade kostnaden för hyrläkare och annan vårdpersonal i landets landsting och regioner från 1,3 miljarder till 4 miljarder kronor. Även i Landstinget i Värmland ökade kostnaderna och landade på nära 168 miljoner kronor år 2015. Men i somras gick landets alla landsting och regioner samman för att stoppa de kraftigt stigande kostnaderna.

– Jag tror vi har kraftsamlat och bestämt oss för att fokusera. Det gör man också på nationell nivå och det ger oss i landstingen gott stöd för att sätta igång ett sådant här arbete. Vi har bestämt oss, nu är det dags för att jobba för långsiktig varaktig bemanning i verksamheterna, säger Susanne Forslund.

Hårt jobbande personal

Under de tio första månaderna år 2016 minskade alltså kostnaderna för bemanningspersonal med tio miljoner i landstinget i Värmland. Men det är inte helt lätt att minska på den inhyrda personalen utan att den kvarvarande personalen påverkas negativt.

– Om vi gör det här i rätt tempo och ser till att verksamheterna följer med, då är det bara positivt, säger Mathias Karlsson, områdeschef öppenvården Landstinget i Värmland.

Men han tror inte på att göra ett så kallat Alexanderhugg, att ta bort hyrläkare från en dag till en annan.

– Det är inte ok, det kommer inte att fungera. Vi ser att vår personal jobbar väldigt hårt just nu, de sliter. Vi har till exempel färre primärvårdsläkare än förut men de jobbar precis lika mycket tid som man gjorde förut. Det måste vi som arbetsgivare ha koll på, säger Mathias Karlsson.