Foto: Grøtt, Vegard Wivestad

Priserna på skogsmark går upp

Uppdaterad
Publicerad

Skogen är het. Enligt siffror från LRF Konsult nådde priset på skogsmark rekordnivå under 2018. Hur minskad efterfrågan på trä- och massavaror påverkar skogspriserna återstår dock att se.

– Vi har och har haft en väldigt stark konjunktur i Sverige, inte minst i näringar relaterade till skogsindustrin under 2018. Efterfrågan har varit stor, ränteläget lågt och skogsägaren har fått bra betalt för sin råvara när man avverkat skogen, säger Markus Helin, chefsmäklare på LRF Konsult som är Sveriges största fastighetsmäklare av skogsfastigheter.

Denna kombination av faktorer har lett till att genomsnittspriset på skogsmark för gjorda försäljningar 2018 ökat 2,9 procent jämfört med 2017. Siffran är den högsta sedan LRF började sammanställa statistik 1995.

Johan Freij, affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank beskriver marknadsförhållandena under 2018 som ”en perfekt storm”.

– Under 2018 har man fått en kraftig prisökning på grund av stora utbyggnader av pappersmassaindustrin viket ökat behovet av massaved. Ovanpå allt det här har vi haft en exceptionellt bra konjunktur i världen och en synkad konjunktur både för sågade träprodukter och pappersmassa.

Billigare skog i norr

Prisutvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika delar av landet. Skåne Blekinge och Halland har de allra högsta genomsnittspriserna på 664 kronor per skogskubikmeter medan Värmland och nordvästra Västra Götaland hade den högsta prisökningen på 11,6 procent bland LRF Konsults försäljningar.

Men priserna skiljer sig åt mellan olika delar också i Värmland.

– Runt Karlstad, nära virkesindustrin, har priserna klart gått upp. Däremot har områdena längre bort från industrin tappat lite i intresse, säger Anna Melin-Nyström, skogsmästare och fastighetsmäklare vid Skogsmäklarna som förmedlar skogsfastigheter, främst i Värmland och Dalarna.

I norra Sverige sjönk priserna däremot. Ett större utbud av skogsfastigheter i norra Sverige jämfört med tidigare år tros ha bidragit till prissänkningen.

I juli drabbades bland annat Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands och Jämtlands län av omfattande och svårsläckta skogsbränder. Den brandhärjade ytan uppskattas till cirka 25 000 hektar.

Chockfas

-För gemene man kändes det som att hela Sverige brann och för dem som drabbades var det en katastrof emotionellt. Men utifrån ett nationellt ekonomiskt perspektiv hade de en väldigt liten betydelse, säger Freij.

Skog som brunnit kan användas som bränsle eller timmer och drabbade skogsägare får oftast ersättning för skog som måste avverkas. Efter stormen Gudrun och Västmanlandsbranden 2014 såg man att många skogsägare köpte ny skog i närliggande områden, vilket ledde till stigande priser i de områdena.

Enligt Anna Melin-Nyström på Skogsmäklarna är det för tidigt att se hur fjolårets bränder kommer att påverka priset på skogsfastigheter.

– Man har inte fått pengarna från försäkringarna. Man har bara hämtat sig från chocken och skogsägaren måste fundera på vad man vill med sitt skogsägande.

Låg belåningsgrad

Enligt Johan Freij har haft den fösta prissänkningen på skogspris setts i Södra Sverige, vilket indikerar att kurvan planar ut. Minskad efterfrågan på trä- och massavaror globalt har också konstaterats.

-Hur det smittar av sig på fastighetsmarknaden återstår att se.

Markus Helin på LRF tror dock att priset på skogsmark kommer att förbli stabilt under 2019. Detta på grund av det fortsatt låga ränteläget och fortsatt stark efterfrågan på skogsråvara.

-Skogsägare generellt är lågt belånade. Riksbankens prognostiserade räntehöjningar påverkar därför inte skogsinvesteringar nämnvärt.

Priset på skogsmark från LRF:s försäljningar (kronor per skogskubikmeter)

Område 2016 2017 2018

Norra     252 278 269

Mellersta 413 427 453

Södra     623 625 649

Sverige  408 423 435

Källa: LRF Konsult

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.