Att hon inte kan se eller höra är bara små hinder på vägen som går att komma runt. Ridning  har nämligen varit Maritas största intresse sedan barnsben.

Det är inte bara målinriktad envishet som gör hennes ridning möjlig. Forskarlaget från Örebro universitet som jobbar med att utveckla hjälpmedel för bland annat personer med dövblindhet, har sedan 2004 jobbat fram prototyper till den apparat som Marita använder.

Hon är en av två personer som nu testar navigerings-hjälpmedlet som bygger på vibrationssensorer som ryttaren har på kroppen. En person brevid banan kan trycka på knappar på en dosa som då gör att sensorerna vibrerar, och ryttaren känner i vilken riktning man ska rida.

Marita har en sjukdom som har gett henne döv-blindhet. Hon kommunicerar med hjälp av en tolk som tecknar teckenspråk i hennes hand. Hon har både sett och hört hjälpligt, men sjukdomen gör att syn och hörsel ständigt försämras. Idag kan hon bara se svaga kontraster.

Forskarlaget från Örebro universitet utvecklar hjälpmedel för personer med dövblindhet.

Vibrationsprojektet  började 2001 och ready ride projektet 2004. Ännu är det bara två personer som får testa prototyperna men fler hör av sig och vill testa.