När Sharif Rahimi kom till Europa för fyra år sedan hade han hade bara sin tazkira med sig, ett handskrivet identitetsdokument utfärdat av afghanska myndigheter.
Enligt Migrationsverkets information om Afghanistan kan tazkiror se olika ut, beroende på vilken tid de utfärdades, och det kan variera hur födelsedatum anges i handlingen. Ibland står det födelseår och datum, men oftast anges bara hur gammal tazkira-innehavaren var ett visst år.
– När jag föddes i Kabul var det krig. Hur skulle de då kunna fira min födelsedag? Det gick inte ens att hålla bröllop för att talibanerna inte tillåter musik, säger Sharif.
Skaffade jobb
Sharif fick ett fiktivt personnummer i Sverige av Migrationsverket efter en åldersbedömning. I Arvika lärde han sig svenska och började på gymnasiet, men eftersom han inte kunde omfattas av den nya gymnasielagen bestämde han sig för att skaffa ett fast jobb istället och ansöka om arbetstillstånd.
Använde fiktivt personnummer
När han sökte afghanskt pass för att kunna styrka sin identitet, kontrollerade myndigheterna i Afghanistan hans tazkira. När passet utfärdades använde de det födelsedatum som Sharif fått av svenska myndigheter.
Migrationsverket svarar i ett mejl till SVT Nyheter Värmland att kravet på styrkt identitet är högre för att få arbetstillstånd än för att få asyl. Det krävs alltså starka bevis för att Sharif är den han är och då räcker det inte med hans pass
I avslaget från Migrationsdomstolen står det:
”Migrationsverket ifrågasätter inte att det inlämnade passet i sig är äkta ... Mot bakgrund av att det i utredningen finns olika uppgifter om NN:s födelsetid bedömer domstolen emellertid att det finns sådana oklarheter kring hans identitet att den inte kan anses styrkt.”
– Jag tycker det är viktigt att tilliten till samhället bibehålls, men jag skulle säga att den här hanteringen som inte på något sätt varit rättsäker, skadar förtroendet för det svenska samhället och det är en allvarlig sak, säger Börge Nilsson. Det var hos honom och hans familj i Arvika som Sharif bodde.
”Besviken”
Börge Nilsson är journalist och har hjälpt Sharif genom de många ansökningsprocesserna. Han är förvånad över Migrationsverkets agerande.
– Jag har sagt så många tvärsäkra saker till Sharif om att det här kan inte hända i Sverige, att vi har ett väldigt noggrant rättssamhälle där alla får en schysst prövning. Men jag har blivit besviken.
Advokat Susanne Ullén hjälper Sharif med att överklaga beslutet hos Migrationsöverdomstolen. Hon tror att en eventuell dom i Migrationsöverdomstolen kan påverka många unga i Sharifs situation.
Det här hör du mer om i klippet.