– Vi är ganska övertygade om att det kommer bli den konsekvensen, säger Frida Waerme Jones, representant för friskolan i Värmskog.

När Grums kommun lade ner skolan i Värmskog startade byborna ett föräldrakooperativ som tog över driften. Här går 52 barn från förskoleklass till sexan.

– Man kan leka med vilken klass som helst. Du leker med ettorna, liksom, säger Elsa Gärdt som går i tredje klass.

Nu föreslår utredningen att hennes skola ska få en mindre skolpeng än vad de kommunala skolorna får. Friskolornas omkostnader bedöms på det stora hela vara mindre än kommunernas, bland annat eftersom de inte har samma skyldighet att erbjuda alla elever en plats. Alltså får de mer pengar än vad de behöver.

– Jag tycker det låter rätt rimligt, att man som kommun får göra ett avdrag, säger Thomas Nilsson, barn- och utbildningschef i Grums kommun.

Skillnad på friskolor

Emma Borgstrand, förälder och representant för friskolan i Värmskog, håller inte med om att de får för mycket pengar. Hon har heller aldrig varit med om att de nekat ett barn en plats.

– Det finns skillnader mellan friskolor och friskolor. Vi är tillhör ju de friskolor som är idéburna på landsbygden, som existerar för att inga andra alternativ finns här, säger hon.

Friskolornas riksförbund tycker inte heller att friskolorna, varken ideella eller vinstdrivande, är överkompenserade i dagsläget.

”Konstigt”

Förslaget är långt ifrån att bli verklighet, och det är ännu oklart hur mycket skolpengen för friskolan i Värmskog skulle minska.

Men en byggd utan skolan skulle vara märkligt, tycker sjätteklassaren Jessica Andersson Lööf.

– Det är ju den enda skolan jag har gått på. Det är den närmaste skolan som finns nära mig, så det skulle kännas lite konstigt att bo i en by där hela mitt liv har varit en skola och sen skulle den bara försvinna, säger hon.