I samband med en renovering av klocktornet vid Hammarö kyrka 1993 uppmärksammades en hög med ett 40-tal kistplåtar från 1800-talets första hälft som låg unde rnågra brädor. En man som hette Leif Ågren renoverade merparten av plåtarna  och nu har hembygdsföreningen skapat en unik utställning med kistplåtarna.

För att undvika förväxling placerades plåtarna på kistorna på vintern när det var tjäle i backen och inte gick att genomföra någon gravsättning. I väntan på våren placerades kistorna med plåtar i likboden tills det var dags för gravsättning och då plockades kistplåtarna bort.

Används vid släktforskning

Den unika utställningen i Hammarö hembygdsgård kan vara en av de största om inte den allra största samlingen av kistplåtar i Sverige och utställningen väcker större och större intresse.

– Många har varit släktforskare och de har kommit med sin släkt i mobiltelefonen och letat i telefonen och på plåtarna och hittat, berättar Solweig Nyström som är ansvarig för utställningen.

Kistplåtar inte för de fattigaste

Fattigt folk verkar inte ha fått någon kistplåt, men plåtarna säger ändå någonting om livet på den tiden.

– Överhuvudtaget blev de inte så gamla, 40, 50 år är mest vanligt på de här kistplåtarna och det tycker man ju är lite tragiskt och dessutom lämnar de ofta många barn efter sig, säger Solweig Nyström.

Utställningen har också skapat frågor till exempel om varför det inte finns kistplåtar för några barn och varför det bara handlar om plåtar från första hälften av 1800-talet.