Värmland

Omkring hälften av alla dialyspatienter bör kunna använda någon form av självdialys, enligt intresseföreningen Njurförbundet. Nu varierar andelen självdialys mellan 13 och 46 procent i olika regioner. Arkivbild. Foto: Angelica Zander / SvD / TT

Värmland sämst på att erbjuda njursjuka självdialys

Publicerad

I vissa regioner gör nästan hälften av de njursjuka patienterna sin dialys hemma, så kallad självdialys. Men i Värmland är det inte ens var femte patient som gör det, trots att det skulle kunna spara upp till 500 000 kronor per år och patient.

Enligt en rapport från Njurförbundet, som bygger på statistik från Svenskt njurregister för 2018 var Region Värmland sämst i Sverige på självdialys. Bara 13 procent av dialyspatienterna gjorde då sin behandling själva, men nu uppger regionen att man är uppe i 18 procent.

– Vi vill inte vara sämst i landet på detta! Vi jobbar med att erbjuda fler, säger överläkare Gunilla Welander på njurkliniken vid Centralsjukhuset i Karlstad.

– Men ibland går det inte tekniskt, till exempel om person är något överviktig.

Stora regionala skillnader

Enligt njurförbundet bör cirka hälften av dialyspatienterna kunna göra självdialys. I nuläget är den siffran mellan 25 och 30 procent, sett över hela landet och de regionala skillnaderna är stora. Bäst förutsättning för självdialys har patienterna i Gävleborg, där man ligger på 46 procent enligt rapporten.

– Jag tror att det handlar mycket om attityder hos sjukvårdspersonal. Man tror inte att patienter har förmåga att klara sin behandling själva. Det handlar nog också mycket om vilken information patienterna får innan man börjar med dialys, säger Håkan Hedman, som är ordförande för Njurförbundet och fortsätter:

– Jag tror att det är få som tackar nej om man erbjuds möjligheten.

Olika metoder – och patienter

Det finns flera varianter av självdialys: dels olika metoder, dels olika rutiner för var och hur de utförs. I begreppet ingår även dialys som den njursjuke själv utför på sjukhus, liksom dialys i hemmet som man får hjälp med av vårdpersonal. Nu vill Njurförbundet se en utredning av vad de stora regionala skillnaderna beror på.

I Värmland pekar man på hur patientgruppen är sammansatt.

– Självdialys är förstås viktigt att man kan erbjuda. Men patienternas ålder och eget val spelar också in. Vi har många äldre patienter, säger Gunilla Welander.

– Vi har också ganska hög frekvens transplantationer, tillägger Welander, som menar att en del yngre patienter som annars kanske skulle haft dialys nu blir transplanterade i stället.

Gunilla Welander vill även poängtera att vården i Värmland klarar sig bra enligt andra mått, till exempel njurpatienternas överlevnad.

Enligt Njurförbundet kostar dialys på sjukhus 700 000 kronor per år och patient, medan självdialys går på 200 000 till 500 000.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.