Just nu måste invånarna i flera kommuner koka sitt dricksvatten. Säkra siffror saknas, men Livsmedelsverket tror att problem med dricksvattenförsörjningen ökar, och framför allt kommer att öka.

– Generellt sett är det så att man prioriterar dricksvatten väldigt lågt. Det läggs inte särskilt mycket resurser på förnyelse av näten, säger Torbjörn Lindberg, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Stora påfrestningar

Detta kan enligt Lindberg få konsekvenser på sikt i takt med klimatförändringarna, där översvämningar kan skapa stora påfrestningar på ledningarna.

Han får medhåll av branschorganisationen Svenskt Vatten.

– Ledningsförnyelsen måste öka, så det inte blir en jättekris om några år, säger Gullvy Hedenberg, dricksvattenexpert på Svenskt vatten.

Men meningarna går isär. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har en helt annan syn på de svenska vattenledningarna.

– Bilden av att det ska vara ett stort underhållsberg är kraftigt överdriven. Och VA-taxan har ökat dubbelt så mycket som konsumentprisindex de senaste 20 åren, säger Jan Söderström, sektionschef på SKL.

Underrapportering

Det är svårt att se om kokningsrekommendationer är något som ökar nationellt. Livsmedelsverket bygger just nu om rapporteringssystemen, och kommunerna har dessutom varit dåliga på att rapportera redan tidigare. Något som kan skapa problem.

– Om det finns en underrapportering kanske man inte ser det här som ett stort problem, säger Christina Forslund, dricksvattenexpert på Livsmedelsverket.

Enligt den statistik som finns har antalet kokningsdagar legat relativt konstant de senaste tio åren. Undantaget var 2010 och 2011, då de stora utbrotten av parasiter i dricksvattnet i Östersund respektive Skellefteå rasade. Och både Livsmedelsverket och SKL ser också att flera kommuner lagt mer vikt vid vattenförsörjningen sedan de stora utbrotten.