Forskarna i nätverket Imagine Euro bad 21 000 födande kvinnor, varav nästan 5 000 i Sverige, fylla i en enkät under pandemins första år. Där visade det sig att 62 procent av dem inte hade fått ha med en vald person till förlossningen. 42 procent upplevde att de inte fick tillräcklig hjälp med värkarbetet.

Totalt rankade svenskorna sin upplevelse av förlossningsvården högt. Högt låg även Luxemburg och Norge. Kroatien och Serbien låg sämst till.  

– Vi har en bra förlossningsvård i Sverige, men det finns fortfarande saker att jobba med, säger Karolina Lindén. 

Känner sig utsatta för övergrepp

Sju procent av de svenska kvinnorna svarade att de utsatts för fysiskt, verbalt eller psykiskt övergrepp under sin vårdtid. Kroatien låg högst med 23,5 procent.  

– Kroatien är ett skräckexempel, Sverige ligger lägst av de undersökta länderna men jag tycker att sju procent är väldigt högt. Konsekvensen kan i värsta fall bli posttraumatisk stress som kan hänga kvar i flera år. Man kanske inte vill föda barn igen.  

En annan sak man såg var att en tredjedel av de svenska kvinnorna som fött med hjälp av sugklocka uppgav att de inte gett sitt samtycke i samband med ingreppet.

– Det är något vi behöver titta vidare på, men det är allvarligt, att vara delaktig i sin egen vård handlar ju om rätten till sin egen kropp. Kommunikationen måste fungera även om akuta situationer uppstår, säger hon.

Saknas barnmorskor

Det saknas barnmorskor i 19 av 21 regioner i Sverige. Under hösten har barnmorskor protesterat mot arbetsvillkoren inom förlossningsvården. Även om det kan ta tid att rekrytera fler så ser Karolina Lindén att saker kan göras redan nu.  

– Vi vet ifrån arbetsmiljöforskning att för en god arbetsmiljö krävs en närvarande chef, att man har tid att samtala med kolleger och att det är högt i tak. Där finns det saker för ledningen att göra direkt.

I klippet listar Karolina Lindén tre saker som kan förbättra förlossningsvården.