Ambulansen vägrade köra fram

Publicerad

Sextioåriga Georgios Paparizou blev akut sjuk och avled senare på en familjefest i Backa. Men ambulansen vägrade hämta honom utan poliseskort. Paparizou hade oturen att bli sjuk i fel område.

På juldagen förra året hade grekiska föreningen julfest i föreningslokalen i Backa. Som vanligt var det mycket folk, mestadels familjer med barn, man dansade och det var bra stämning. Men plötsligt känner sig ordföranden Georgios Paparizou dålig och faller medvetslös till golvet.
– Alla sprang och försökte hjälpa till, vi ringde flera gånger till ambulansen men den kom aldrig, berättar vice ordföranden Panagiotis Ntamkarelos.

På grund av tidigare oroligheter var området kring Wadköpingsgatan i Backa runt jul klassat som en riskzon av ledningen för ambulansverksamheten. Ambulansmännen fick också intrycket av SOS Alarm att festen var stökig, så i stället för att åka direkt till Grekiska föreningen från Lundby, vilket går på några minuter, så parkerade ambulansen i Brunnsbo och inväntade poliseskort.
Polisen dröjde och till slut åkte ambulansmännen till Grekiska föreningen utan polis, mer än tjugo minuter efter att larmet gick.
Då gick inte att rädda livet på Georgios.
– Vi lever i ett demokratiskt land och då är det fel att det finns sådana här riskzoner, säger Ntamkarelos.

Chefen för ambulansverksamheten säger att han känner både med Paparizous anhöriga och med ambulanspersonalen.
– Jag förstår vilken frustration de anhöriga måste uppleva när de står och väntar på ambulans, och jag känner också med min egen personal, säger ambulanschefen Mats Kihlgren. De har ett enda fokus, att hjälpa patienten, så det blir för bägge parter väldigt frustrerande.

Att ambulansmännen inte ens närmade sig platsen och kollade läget förklarar han med att säkerhetstänkandet numera är extremt högt inom ambulanssjukvården.
– Vid misstanke eller där personalen upplever att de kan bli utsatta för hot eller risker så ska man avvakta.

Grekiska föreningen har polisanmält ambulanssjukvården för tjänstefel, men det ärendet är nedlagt då brott inte kunde styrkas. Paparizous familj, som fortfarande inte orkar ställa upp på en intervju, är dock fast beslutna att driva ärendet vidare, med en anmälan till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. De vill inte att andra ska konstatera vad de gjort, att det område man blir sjuk i kan vara avgörande för vilken vård man får.
– Vi ligger precis i mitten, visar kassören i Grekiska föreningen, Dimitrios Makridakis. På en sida, i villaområdet, är det okej. På andra sidan ligger ett område som polisen eller ambulansen har satt som riskzon. Det känns väldigt konstigt faktiskt. Vad ska man säga om vi ringer i framtiden? Här eller där?

Ambulans, SOS Alarm och polis är alla viktiga kuggar i larmkedjan. Men Västnytts granskning av fallet Paparizou avslöjar inte bara att kommunikationen mellan och inom myndigheterna är otydlig, utan också att det i larmkedjan finns en stor lucka, som gjorde att en döende mans vård blev försenad med minuter som kan ha varit avgörande.
– Man kan säga att det är nog läge att diskutera de här frågorna, säger ambulanschefen.

I torsdagens Västnytt berättas varför polisen inte kom, och om andra brister i kommunikationen mellan myndigheter.

Fakta: de utpekade adresserna

Visa

De här gatorna var kring jul listade av ledningen för ambulansverksamheten som riskzon:
Blendas gata, Katjas gata, Julias gata, Wadköpingsgatan, Baron Rogers gata, Hjalmar Bergmans gata och Jacobs gata.

Riskzon innebär att polis ska meddelas när ambulans kör in i området, och vid misstanke om oroligheter ska polisassistans begäras.

Källa: Sahlgrenska

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer