Enligt HD har eleven inte utsatts för kränkande behandling i skollagens mening. Domstolen menar att läraren agerat inom den tillsynsplikt som denne har när han genom ett ”brottargrepp” flyttat på en elev som stört ordningen.

I det aktuella fallet hade några elever blockerat en korridor i deras skola med en soffa. Efter flera uppmaningar från skolpersonal så vägrade en 14-årig pojke, med flera diagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, att flytta sig.

Skolan hade sen tidigare upprättat en särskild handlingsplan om lågaffektivt bemötande gällande pojken. Men på grund av integritetsskäl hade läraren Sören Cleasson inte någon kunskap om denna.

”Brist på kunskap”

Nu riktar Riksförbundet Attention, som företräder personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som till exempel ADHD och Autism/Aspergers syndrom, kritik mot HDs dom.

– Mer fysiskt våld från vuxna mot barn med våra funktionsnedsättningar är inte den väg framåt vi vill se. Det som hänt ser vi som ett uttryck för brist på kunskap om en stor grupp elever, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.

Omkring åtta procent av eleverna uppskattas ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Anki Sandberg menar att många skolor misslyckas med att leva upp till skollagens krav om rätt till särskilt stöd.

– Alla som jobbar i skolan måste få adekvata kunskaper som hjälper dem att arbeta förebyggande mot konflikter och hantera verkningarna av de som uppstår, annars riskeras arbetsklimatet att förvärras, säger hon.

Tidigare har läraren Sören Cleasson kommenterat domen. Hör vad han sa då i klippet nedan.