Klockan halv nio på måndagskvällen gick brandlarmet på segelbåten Wilhelm R Lundgren. Elva personer hade en kvart på sig att kliva i räddningsdräkterna och ta sig till en livflotte gjord för tolv. Det var första delen i en övning som Sjöräddningssällskapet arrangerar under två dygn. Ett par drattade i, men alla tog sig i säkerhet till den stora badring med gummigolv och tälttak som utgör livflotten.

– Det blåste upp vid midnatt och vid sex i morse var det upp till 15 sekundmeter i byarna, säger Emil Gustafsson som är övningsansvarig och befinner sig på nämnda segelbåt som säkerhet.

Trångt att sova

Ombord på flotten finns säkerhet i form av både äventyrliga sjuksköterskor och läkarstudenter. Trängseln och vätan stör mest.

– Det är populärt att sitta på verandan, i luftintaget alltså, men då får flotten slagsida, säger Fredrik Forsman.

De flesta deltagarna kunde sova under natten, med alla benen på varandra i mitten av flotten.

– Det värsta är att det är så obekvämt, hungern känner jag inte av, säger Anna Karin Molin.

Rekordlång övning

Inför övningen sågs sjösjukan som den största risken.

– Det är inga problem, tabletterna på livflotten är väldigt effektiva, säger Malin Hansson och knaprar på ett torrt nödkex till lunch.

Övningen är Sjöräddningssällskapets mest omfattande sett till antal deltagare och hur länge den pågår. Den är ett samarbete med Chalmers med anledning av ett EU-projekt för sjösäkerhet. Tanken är att ta reda på hur det går att ta sig till en livflotte, med de svårigheter det innebär, hur man påverkas av att sitta i så kallt och trångt med liten tillgång till mat och vatten och hur det går att rädda utmattade personer.