I debatten om utsatta områden pratas det mycket om de boende, som själva alltför sällan får möjligheten att ge sin bild av livet i områdena, det menar Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det är så många som irriterar sig på andra boende och de uppfattar att det finns en utbredd bidragsmentalitet och att föräldrar inte håller ordning på sina barn. Många tycker också att man slarvar med sina hushållssopor, säger professor Peter Esaiasson.

”Skärp er-attityden”

I arbetet med en bok har professorn intervjuat över 800 invånare i Hjällbo och Bergsjön, två av Sveriges ”särskilt utsatta områden”, som polisen kallar det. Samtidigt har ytterligare 2 500 personer svarat på webbaserade enkäter.

Ett av det tydligaste resultaten som han lyfter fram i boken är hur vanlig ”skärp er-attityden” är.

– De skötsamma personerna i områdena irriterar sig på de som missköter sig, säger Peter Esaiasson.

”Okänt territorium”

Nyfikenheten kring hur det ser ut i de utsatta områdena samt nyfikenheten kring hur de boende i områdena själva uppfattar stadsdelen, resulterade i boken ”Förorten – ett samhällsvetenskapligt reportage”, som släpptes på onsdagen.

– Det är många inklusive jag själv som faktiskt undrar hur det fungerar i förorterna, det är ett okänt territorium, säger han.

”Våga prata om förorten”

Ytterligare en slutsats som Peter Esaiasson drar är att debatten om utsatta områden påverkats negativt av rädslan för att spela främlingsfientliga krafter i händerna.

– Den rädslan är överdriven och dålig. Den står i vägen för hur vi ska förstå och diskutera vad som händer i förorterna, säger han.