Därför näthatas det mot flyktingar

Publicerad

En artikel om att visa mer medmäsklighet fick snabbt hatiska kommentarer. Hur kan det komma sig? Filosofforskaren David Brax som forskar om hatbrott förklarar hur det kan bli så. 

David Brax är inte förvånad över responsen som artikeln om kyrkoherden Henrik Törnqvists vädjan fick efter att den publicerats på SVT Nyheter Västs facebooksida. Där vädjade kyrkoherden om en större medmänsklighet för människor på flykt.

– Man kan uppfatta en sån uppmaning som ett hot, förklarar David Brax. Dels ett ekonomiskt hot, att det är kostnad för samhället. Sen ett rent fysiskt hot, alltså en rädsla om att det ska finnas terrorister bland flyktingarna, och ett moraliskt hot – att man tänker sig att det kommer en grupp med helt andra värderingar som utmanar de värderingar som man själv är van vid.

Rekordmånga anmälningar

Anmälningarna om hatbrott har ökat de senaste åren i Sverige, enligt BRÅ. Under 2015 hade det inkommit 6.984 anmälningar om hatbrott, vilket är rekordhögt. Året innan hade det inkommit 6.269 anmälningar. Ur ett historiskt perspektiv kan man se ett mönster vad gäller hatbrott och när de inträffar.

– I alla de fall då utsatta grupper blir uppmärksammade på ett negativt sätt, till exempel när terrorattentaten skedde i Paris, då ökar islamofobiska hatbrott. Men de ökar också i samband med framgångar för främlingsfientliga krafter, det var något man kunde se efter Brexit, säger forskaren David Brax.

Hatbrott kan motverka integration

Att de hatiska kommentarerna just skrivs på nätet gör det också lättare att uttrycka sig negativt.

– Tröskeln för hur man beter sig på internet och sociala medier är lägre än den som finns i verkligheten. Men i dag är sambandet mellan livet på internet och ute i verkligheten så tätt, så tröskeln för hur människor beter sig sänks också i den verkliga världen.

Hatbrott kan ge konsekvenser för de grupper som utsätts för hatbrott, vilket i sin tur kan påverka resten av samhället, menar David Brax.

– En utsatt grupp kan bli mindre benägen att röra sig i offentliga miljöer och till och med isolerar sig inom gruppen, vilket har en segregeringseffekt. Det i sin tur kan ha stora samhällskostnader.

Fakta: Vad är hatbrott?

Med hatbrott menas olaga diskrimineringar och all typ av brott som sker med ett hatmotiv, mot till exempel grupper med en annan typ av religion, sexualitet eller etnicitet och kan ske i verkliga livet eller på internet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.