Hatet ska anmälas, tycker personerna bakom näthatsgranskaren. Foto: TT

De slåss mot näthatet

Uppdaterad
Publicerad

Den ideella föreningen Näthatsgranskaren hittar och anmäler hatbrott på nätet. Arbetet har lett till att flera personer blivit fällda.

Detta är några grovt rasistiska exempel på kriminellt näthat på Facebook som Näthatsgranskaren har hittat, anmält och där personen bakom uttalandet har blivit fälld för hets mot folkgrupp:

”Araber – fel på alla plan. Varför ta hit de sämsta människorna på vår jord?”

”Unga muslim apor – en bra muslim är en död muslim”

Anmält 770 fall

Det nybildade nätverket, som består av före detta poliser, akademiker, jurister och systemutvecklare, har satt som mål att stoppa hatbrott på nätet. På knappt ett år har man redan hunnit anmäla 770 fall av misstänkt kriminellt näthat. Flera fall har lett till åtal och fällande domar.

Kenneth Bodin. Foto: SVT

– Vi har programvaror som använder algoritmer som söker efter kriminellt näthat i sociala medier. Sedan granskas det här kvalificerat. Om vi då finner att det är misstänkt kriminellt då skriver vi polisanmälningar, och så skickas det till polisen och sedan tar rättssystemet över, berättar Kenneth Bodin, ordförande i föreningen och ansvarig utgivare.

”Plockar ut de grövsta”

Programvarorna söker enligt Näthatsgranskaren inte efter personer, organisationer, religion eller politiska åsikter, utan enbart efter brottsliga uttalanden.

Med specifika sökord som indikerar på kriminellt näthat får de oftast tiotusentals sökträffar, men endast ett fåtal procent plockas ut och granskas. Utav dessa är det ännu färre som leder till anmälningar.

– Takhöjden är fortfarande väldigt hög. Vi plockar ut de allra grövsta, de allra värsta att gå vidare med till myndigheterna. Andra kommentarer kan fortfarande vara rasistiska och främlingsfientliga, men de är inte kriminella, säger Kenneth Bodin.

Många ångrar sitt hat

Vad gäller kritik mot Näthatsgranskaren och deras arbete säger Kenneth Bodin att de hittills har fått ganska lite.

De som ringt och varit kritiska har ofta ändrat åsikt när de får höra hur gruppen jobbar, och även i rättsalarna säger de sig se stor ånger från de som blivit åtalade.

– De säger att de inte kan förklara varför det gick så här. Att de läste en kommentar och blev arga och rädda och så drogs de med i det här. Så det känns som att vi inte är vana att kommunicera på det här sättet än, vi människor, säger Kenneth Bodin.

Vill stärka yttrandefriheten

Att yttrandefriheten på nätet kan lida skada är ingenting som Kenneth Bodin tror är en risk. De anmäler endast det som de misstänker skulle kunna vara kriminellt.

– Jag tror att alla är överens om saker som mordhot och bombhot – det ryms inte i yttrandefriheten, för det skapar enorma problem för människor i samhället. Och hatbrott – där har vi en överenskommelse om att det också är ett lagbrott och det måste vi få bukt med, säger han och fortsätter:

– Vi gör det här för att stärka yttrandefriheten hos de som blir utsatta. Det är väldigt många människor som tystas av det här, och deras yttrandefrihet får ju inget utrymme alls.

Statistik från Näthatsgranskaren

770 anmälningar i hela Sverige. Ungefär 600 personer som tillsammans har begått cirka 1500 anmälda brottsliga uttalanden.

61 av samtliga anmälningar har lett till åtal.

I Västsverige har man gjort 146 anmälningar fram till första oktober. 8 har gått till åtal och i 75 pågår förundersökning. 

Nationellt har 8% av alla anmälningar gått till åtal. I Västsverige är det 11%.

87% av de anmälda är män och 13% är kvinnor.

Det vanligaste brottet är hets mot folkgrupp, som står för 93% av alla anmälningar. 

Snittåldern bland de som anmäls är 54 år.

Den grupp som utsätts mest för hets mot folkgrupp är muslimer, därefter mörkhyade och invandrare i stort. Anti-romska hatbrott och hatbrott mot HBTQ personer är också vanligt förekommande.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.