Bolivias president Evo Morales meddelade sin avgång söndagen den 10 november 2019 efter veckor av protester och anklagelser om valfusk. Detta efter att militären uppmanat honom att avgå. På grund av detta hade omkring 200 personer samlats i Göteborg för att demonstrera under lördagen. De samlades vid Götaplatsen och avslutade på Gustav Adolfs torg.

– I första hand handlar det om att visa sin vilja att vara med och stå upp för demokratin. Vi är bara gäster i den här demonstrationen, vi blev inbjudna av våra chilenska systrar och bröder som har demonstrationen, säger arrangören Andrej Berntsson.

Visar stöd för bolivianer

Den 11 november beviljades Evo Morales asyl i Mexiko och landade med flygplan i landet dagen efter. Samma dag utropade senatens vice ordförande Jeanine Añez sig själv till tillförordnad president. Detta trots att det i parlamentet inte var tillräckligt många ledamöter närvarande för att fatta ett giltigt beslut.

– Vi vill visa vår avsky mot den statskupp som har hänt i Bolivia. Presidenten som har utropat sig själv är inte folkvald, säger Andrej Berntsson.

Missnöjet mot Evo Morales sträcker sig så långt tillbaka som till 2016 då Morales förlorade en folkomröstning om att få göra en fjärde mandatperiod som president. Trots förlusten ställde Morales ändå upp i presidentvalet som hölls i oktober. Efter valet började protesterna och anklagelser om valfusk riktade mot Morales.

”Svårt att kalla det något annat än en kupp”

Evo Morales valdes som president första gången i december 2005, som den förste från ursprungsbefolkningen på posten. Därefter valdes han om två gånger med klar majoritet.

SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler säger att det är ”svårt att kalla det för något annat än en kupp”.