Två ensamkommande tonåringar blev grovt misshandlade vid Angeredsgymnasiet i november 2016. Men under rättegången har fokus varit på gärningsmännens familjetillhörighet. Foto: SVT/Polisens förundersökning

Så försöker släkten kontrollera delar av Göteborg

Uppdaterad
Publicerad

Genom hot och våld försöker en del av en ökänd släkt kontrollera delar av nordöstra Göteborg. Enligt polisen ligger familjemedlemmar också bakom flera av de upplopp som rapporterats från området. Nu har två av dem dömts för en brutal misshandel.

– Man använder sitt släktnamn så som vissa MC-klubbar använder sina ryggmärken, säger Erik Nord, polisområdeschef för Storgöteborg.

Fängelse i åtta månader och ungdomsvård. Två personer friades helt. Det blev utgången av den långdragna rättegång som hållits i Göteborgs tingsrätt under våren.

Fyra män stod åtalade för grov misshandel och för grovt övergrepp i rättsak. Men det är inte detta som har stått i fokus under rättegången.

Istället har mycket handlat om hur ett kriminellt nätverk som tillhör samma släkt genom hot och våld försöker kontrollera de nordöstra delarna i Göteborg, bland annat Hammarkullen, Hjällbo och Angered.

Ökänd släkt

De fyra åtalade männen är alla kopplade till denna ökända släkt i nordost, en släkt som av polisen beskrivs som en klanliknande organisation som använder sitt efternamn som ett sigill för ett stort våldskapital. Släkten består av ett hundratal individer och det ska påpekas att de flesta inte är kriminellt belastade. Men ett trettiotal förekommer i polisens register.

I en ljudinspelning från rättegången som tidigare sänts i Sveriges Radio målar polisen upp en tydlig bild.

– De brott som familjen är kända för är mord, utpressning, grov kvinnofridskränkning, narkotikabrott, etcetera. Och med tanke på familjens brottsliga historia har de stor negativ inverkan på lokalsamhället.

Så sa polisområdeschef i Angered, Ulf Merlander, när han ombads vittna under rättegången.

– Vi har flera sådana nätverk i Göteborgsområdet, men en av de mer stadigvarande är den här släkten i Hammarkullen som är på tapeten nu. Men det är viktigt att komma ihåg att alla som tillhör släkten inte är kriminella, säger Erik Nord, polisområdeschefen för Storgöteborg.

Hotar med namnet

Männens försvarsadvokater har under förhandlingens gång varit starkt kritiska till att släktens rykte har använts som bevisföring. De har bland annat kallat polisens uttalande för ryktesspridning och svartmålning.

Erik Nord säger att han tycker det är förståeligt att advokaterna opponerar sig mot detta, men att det från deras håll är tydligt att släktens påstådda våldskapital spelar en roll för hur personerna i släkten beter sig, och hur de påverkar området.

– Man använder sitt släktnamn så som vissa MC-klubbar använder sina ryggmärken, det vill säga att skrämmas och hota med. Då finns det något mer än bara ett individuellt problem. Då finns det någon form av struktur i det där, och det är den vi är ute efter, säger han.

Försvarsdvokaten Tomas Ekbrand representerade en av de tilltalade som friades helt. Han säger till SVT Nyheter Väst att han är nöjd med domen och ser inte att det skulle bli ett annat utfall om den skulle överklagas av åklagaren.

Stor rädsla präglade rättegången

I domen kan man läsa att rättegången på olika sätt har präglats av rädsla. Målsägande, vittne och till och med en av de tilltalade har under processens gång uttryckt en rädsla för repressalier från släktingar till de åtalade. En anställd vid Angeredsgymnasiet som blev vittne till misshandeln har har inte velat vittna på grund av rädsla för att något ska hända hen eller hens familj. ”Jag bor i Angered och det gör de också” säger hen i ett förhör.

Målsägande är flyttade till hemlig ort, och har varit det sedan tidigt i utredningen.

– Det är klart att det är otrevligt när man upplever att man inte hamnar i konflikt med en individ, utan med en hel grupp av individer, säger Erik Nord men påpekar samtidigt att de flesta i alla fall vågar vittna.

Oroligheterna i Hammarkullen

För cirka två veckor sedan uppstod en upploppsliknande stämning i Hammarkullen, då ett tjugotal ungdomar kastade sten och molotovcocktails mot polisen. Anmälan om våldsamt upplopp, försök till grovt våld mot tjänsteman och skadegörelse upprättades.

Enligt flera källor som SVT Nyheter Väst pratat med så står en del av släkten även bakom dessa oroligheter, som en hämnd på den pågående rättegången och den efterföljande mediauppmärksamheten kring familjen.

– Visst, så kan det vara, en del av de oroligheterna vi har sett det senaste kan vara reaktioner på att vi har gjort insatser mot gruppen. Man reagerar med att man sätter igång oroligheter för att markera att man inte trivs med den uppvaktning man får av oss. Det kan vara bilbränder, det kan vara stenkastning, lite upploppsliknande situationer, säger Erik Nord.

Han säger att polisen ofta ser den här typen av reaktioner när de gör tillslag mot specifika grupper, och att det tyvärr ibland blir ett kvitto på att de är inne på rätt spår.

– När vi trycker på rätt personer och pressar tillbaka både personer och företeelser så kommer de här motreaktionerna. Ibland är det tyvärr så att de här upploppen och bilbränderna kan bli ett kvitto på att vi är på rätt spår, säger han.

Målet i korthet

  • Två ensamkommande tonåringar blir grovt misshandlade utanför och i Angeredsgymnasiet i november 2016. Några yngre män ringer in fler och äldre släktingar som ger sig på tonåringarna.
  • Tre av familjemedlemmarna åtalas för grov misshandel. En döms till fängelse i åtta månader och en annan till ungdomsvård.
  • Enligt åklagare ska de två tonåringarna dagen efter misshandeln kallas till Storås där de bland annat med hjälp av ett automatvapen hotats av tre av de åtalade, i syfte att skrämma dem från att anmäla misshandeln.
  • Tingsrätten väljer dock att fria samtliga åtalade för grovt övergrepp i rättsak.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.