SVT Nyheter Väst kunde på torsdagen berätta att en tredjedel av de boende på Vallehemmet i Skara avled i covid-19 – under en enda månad. Men omsorgschefen i kommunen, Pernilla Magnusson, vägrar berätta om ärendet. Hon hänvisar till patientsekretessen.
Rimligt? Det tycker inte Nils Funcke, expert på sekretesslagen.
– Nej. Den bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen är inte tillämplig här. Om det hade varit frågan om en eller ett par personer som avlidit på ett boende hade man möjligen kunnat hävda patientsekretess. Men inte om en tredjedel har avlidit, säger han.
Uppgifter om enskilda
En förutsättning för att sekretess ska gälla är om utlämnande av en uppgift innebär att uppgifter om enskilda kommer ut.
– Men det är det inte frågan om här, utan det är en generell siffra eller uppgift som inte går att härleda till en specifik person, anser Nils Funcke.
Offentlighet är bland annat till för att ansvar ska kunna utkrävas om något gått fel. För att kunna granska någonting måste man först få veta var problemen finns. Hänvisningen till patientsekretess här är felaktigt, enligt Nils Funcke.
– Om man inte uppfyller kriterierna för att sekretessen ska slå till ska uppgiften lämnas ut vid begäran, oavsett om det finns ett allmänintresse eller inte.
Insynen central
Skara kommun är inte först med en egen tolkning av sekretsslagen.
– Nej, flera kommuner har tidigare åberopat den, men sedan faktiskt ändrat sig. Kommuner från Gällivare till Helsingborg har åberopat olika sekretessbestämmelser för att inte lämna ut generella uppgifter. Jag tänker bland annat på Uppsala, som fick backa, säger Nils Funcke.
Han understryker att just den här typen av fall visar hur viktigt det är med offentlighet.
– Det är ju då man kan se vilka äldreboenden som haft stora brister, så att tillsynsmyndigheten blir uppmärksammad på det. Det är ett sätt att undvika att upprepa misstag. Just därför är den här insynen så central, säger han.