David Karlsson är kommunforskare. Foto: SVT

Forskare ser risker med folkomröstningar

Publicerad

Ibland lyssnar politikerna. Men oftast inte. Det menar kommunforskaren David Karlsson. Han ser en inbyggd besvikelse i lokala folkomröstningar som kommit till genom namninsamlingar.

– Risken är att många människor blir missnöjda och tappar tron på demokratin.

I samband med valet 2018 så höll Tibro kommun en lokal folkomröstning. Den folkomröstningen hade kommit till genom att namnlistor samlats in till kommunen, ett så kallat folkinitiativ. Frågan gällde om det nedlagda kommunala gymnasiet skulle startas upp igen.

David Karlsson är forskare på Förvaltningshögskolan i Göteborg. Han har intresserat sig för de lokala folkomröstningarna. Och han menar att folkomröstningen i Tibro följer mönstret för folkinitiativ.

”Kommer i ett sent skede”

– Många handlar om att lägga ned service som skolor. De kommer ofta i ett sent skede då besluten redan är fattade. Politiken har gått vidare och så får det sådana här protester i efterhand, säger han.

En lokal folkomröstning är rådgivande. Vilket betyder att politikerna inte behöver följa resultatet. Något som David Karlsson menar att de sällan gör.

– Oddsen är låga för att det ska gå igenom, säger han.

Skiljer mellan studier

Men det finns också det som pekar på att politikerna faktiskt lyssnar. På Sveriges kommuner och landsting finns två rapporter. Studierna har tittat på olika år och också fått olika resultat. Den studie som tittat på åren mellan 2011 och 2013 fann att kommunerna i de flesta fall valde att inte följa folkomröstningen. Medan den studie som tittat på 2014 fann det motsatta, det vill säga att politikerna följde resultatet.

I Tibros folkomröstning röstade 58 procent för att gymnasieskolan skulle startas igen. Om politikerna följer folkomröstningen återstår att se. Först i juni är det tänkt att frågan ska avgöras i kommunfullmäktige.

Så fungerar folkinitiativ

1994 gavs medborgar möjlighet att få till lokala folkomröstningar genom folkinitiativ. 2011 förstärktes möjligheterna ytterligare.

Idag behövs att 10 procent av den röstberättigande befolkningen i en kommun kräver en folkomröstning. Kravet ska vara skriftligt och innehålla den aktuella frågan.  För att begäran ska räknas krävde det namnunderskrifter och namnlistan måste bland annat innehålla personnummer.

Om detta är uppfyllt så ska folkomröstning hållas om inte två tredjedelar av fullmäktige motsätter sig det. Det är sedan upp till politikerna i fullmäktige att utforma frågan på röstsedlarna och bestämma när folkomröstning ska hållas.

Folkomröstningar i kommuner och landsting är alltid rådgivande.

källa: SKL

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.