Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Gängavhopparen: Lättare att köpa en pistol än att hoppa av Foto: SVT

Gängavhopparen: Lättare att köpa en pistol än att hoppa av

Uppdaterad
Publicerad

”Philip” var en spelare i ett gängkrig i Västsverige. Han var tolv år när han började med kriminalitet. Efter fyra år i ett kriminellt nätverk sökte han hjälp för att kunna hoppa av men det dröjde tre år innan han kom loss.

– Socialtjänsten ville inte veta av mig, de bollade mig från instans till instans, säger avhopparen ”Philip” om sin upplevelse.

Vapen, knark och stora summor pengar som hanterades, det var vardag för Philip i mer än fyra år. Han tog också droger själv för att få kontroll på sina känslor.

– När gängkrigen bröt ut fick jag ett pris på mitt huvud och när knarket inte längre bedövade känslorna bestämde jag mig för att lämna, säger han.

Hade svårt att få hjälp

Det tog tre år innan han lyckades. ”Philip” berättar att han skickades från instans till instans flera gånger. När han slutligen fick hjälp var det inte av socialtjänsten.

– Jag kom i kontakt med en polis som hade koll på mig och berättade för henne att socialtjänsten inte ville veta av mig. Genom henne hamnade jag i en avhopparverksamhet, säger han.

Att hoppa av gäng är väldigt svårt, berättar han för SVT Väst. Det är många delar som behöver hanteras, som till exempel missbrukproblematik, skulder, trauman och negativa beteendemönster. Trots att han varit fri från brott i fem år nu fortsätter han att arbeta med sig själv.

Kallades för problembarn

Han berättar att han var väldigt stökig som barn och kallades för ”problembarn” i skolan.

– De kriminella var mina förebilder för jag hade ingen att se upp till hemma.  När jag sålde droger eller slog någon så fick jag beröm och det gjorde bara att jag ville göra mer, säger han.

Har inte individen eller föräldrarna ett ansvar?

– Självklart har alla ett eget ansvar, men man kan inte heller bortse från yttre faktorer som spelar roll. Föräldrarna kanske inte är kapabla till att ta ansvar för sina barn. Och är de inte det så måste samhället ta ansvar, för dessa barn är en del av samhället också, säger gängavhopparen.

Fotnot: För att skydda personens identitet har vissa rekonstruktioner av ljud och bild gjorts.

I klippet nedan kan du höra vad socialtjänsten själva säger om sin avhopparverksamhet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Andreas Wetterberg som är enhetschef på resursenheten i Angered är kritisk till hur man arbetar med avhoppare. Foto: SVT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer