Den olycka under måndagskvällen där en skåpbil som drivs med metangas körde in i en villaträdgård visar på de svårigheter som räddningstjänsten måste ta i beaktning. På grund av den brandfarliga gasen fick flera villor i området utrymmas i väntan på att gasen skulle få läcka ut.

– En autkoriserad verkstad får komma till platsen och se till att det inte läcker längre. Vi behöver också en teknisk expertis för att få kunskap om hur det tekniska systemet fungerar och utifrån det bedöma explosionsrisken, säger Petter Backlund som var räddningsledare vid olyckan under natten.

Flera olyckor

Allvarliga olyckor har också inträffat då fordon ska tankas. Bland annat i Angered i juli förra året där bilens gastank exploderade. Två personer befann sig intill bilen men klarade sig utan allvarligare skador. Enligt Myndigheten för samhällskydd och beredskap berodde olyckan på att tanken, som sitter på undersidan av bilens bottenplattta, börjat rosta och till slut rämnade tanken.

– Trycket i tanken är som högst vid tankning och då kan det ske explosioner, säger Erik Egardt, brandingenjör på MSB:s enhet för räddningstjänst.

När tanken sitter ovanför bottenplattan kan bränder ställa till stora problem. De gastankarna är ofta gjorda av komposit och den sitter ofta nära den andra bränsletanken vilket också ger en explosionsrisk.

– I Ry i Västernorrland exploderade en gasbil av den modellen och då flög bitar 35 till 40 meter från bilen, säger Egardt.

Kan bli en jetflamma på sju meter

Gastankar är utrustade med en tryckavlastare där en smältsäkring gör att gasen strömmar ut vid 110 grader. Skulle gasen antändas kan det bli en jetflamma på fem till sju meter och sitter det en bensintak intill kan det också bli explosioner. Men det kan också bli så att gastanken värms upp ojämnt och smältsäkringen inte aktiveras. Då kan det bli en okontrollerad explosion.

Allvarlig bussolycka

Det var det som hände under räddningsarbetet med en av Västtrafiks gasdrivna bussar förra sommaren vid Gnistängstunneln som kunde ha slutat i en katastrof. Ett elfel gjorde att bussen började brinna i taket och chauffören tog sig igenom biltunneln och kunde evakura passagerna. De sju metangastankarna under taket satt nära branden och räddningstjänst på plats försökte släcka med skum. Under arbetet med olyckan var brandmän också uppe på bussens tak fyra gånger innan det ansågs för farligt att vistas där.

Fyra minuter senare hade en av tankarna värmts upp så pass mycket att den exploderade och åkte rakt ner i bussen. En annan flög upp i luften och landade mellan vägräcken och den tredje landade i slänten intill. Två brandmän skadades lindrigt efter explosionen. En av tryckvågen, och den andra föll när han skulle ta skydd. Som tur var antändes inte gasen vid det tillfället.

– Den gången hade vi tur att bara två brandmän skadade sig. De var uppe på taket flera gånger och det behövs inte mycket till tryckvåg för att man ska ramla ner och då är det tack och god natt, säger Egardt.

Utredning efteråt

Efter olyckan har insatsen utretts av räddningstjänsten Storgöteborg. Petter Backlund, insatsledare och brandingenjör, har medverkat i utredningen där de har kommit fram till att en rad saker som behöver förbättrats för att släckningarna av gasfordon ska gå till på ett säkrare sätt. Bland annat att det ska bli lättare att lossa den kåpa som sitter över tankarna. Men det förs också diskussioner med Västtrafik om var smältsäkringen på tankarna ska placeras.

– Vi vill gärna se att smältsäkrarna blir likriktade på gasbussarna inom Västtrafiks regi. Vi för en dialog med Västtrafik och de är välvilligt intsällda till den diskussionen, säger Backlund.

Andra rutiner som de också ser över är att så tidigt som möjligt kunna få reda på vilket drivmedel fordonet har vid en olycka.

– Vi kan se fordonstyp utifrån registreringsnummer men det gäller också att ställa rätt frågor vid larmsamtal, säger Backlund.

Flera branscher

Men det är inte bara hos räddningstjänsten som det behövs mer kunskaper kring gasdrivna fordon. På MSB vill man att alla angränsande branscher tar sitt ansvar för en bättre arbetsmiljö och säkrare olyckshantering.

– Vi gör vad vi kan som central myndighet men när det gäller det förebyggande arbetet måste bärgning- och fordonsbransch, fordonsverkstäder och demolering också vara med. Vi måste bygga ett systematiskt arbetsmiljöarbete från grunden för att få det att fungera, säger Egardt