Efter att Thomas Svensson för två och ett halvt år sedan ha blivit lovad fiber fram till huset var det helt plötsligt tack och hej Foto: TT

Glesbygdsbor blåsta på bredbandet

Publicerad

Tiotusentals glesbygdsbor blir blåsta på snabbt bredband när Telia och andra fiberbyggare drar tillbaka tidigare löften.
Krångligt, dyrt och klent intresse, försvarar sig Telia.
Nu svänger regeringen allt mer mot billigare teknik.

Efter rena Klondyke i fibersverige har det svängt ordentligt. Nu drar sig kabeldragarna ur och mängder av hushåll i framför allt glesbygd blir utan.

Thomas Svensson, utanför Floda öster om Göteborg, fick ett brev från Telia för bara några dagar sedan. Efter att för två och ett halvt år sedan ha blivit lovad fiber fram till huset var det helt plötsligt tack och hej. Över två års arbete med att hitta andra lösningar är förlorade, säger han.

– Känslan var att de bröt ett avtal, säger han, men han har tyvärr förstått av det finstilta i kontraktet att det inte handlar om något brott.

Han är mycket besviken och frustrerad. Telia har skött hela projektet väldigt dåligt, anser han, och sedan slutade det med ingenting. Alternativen är dessutom dåliga, med 4G-signalerna i skugga.

Medger brister

Telia medger att bolaget i vissa fall backat ur. Oftast till följd av att intresset bland de potentiella kunderna inte varit tillräckligt stort och att det har varit krångligt att bygga.

– Då har vi i vissa fall ändrat oss. Och det kan ha uppfattats av vissa hushåll som om vi hade lovat, säger Staffan Åkesson, teknikchef på Telia.

Även andra stora fiberbyggare har haft problem. IP-Only har tagits i örat av regeringen för uteblivna eller kraftigt försenade löften.

Pengar är naturligtvis en avgörande fråga, det blir dyrt att bygga där det är glesare mellan husen, och alla hushåll vill kanske inte heller haka på den relativt dyra investeringen. Staten har skjutit till pengar, men det är på tok för lite, anser bransch, beställare och myndigheter.

40 miljarder

Staffan Åkesson pekar på branschorganisationens rapport om en total kostnad på drygt 40 miljarder kronor för att bygga klart de sista 20 procenten av hushållen som ännu inte har tillgång till snabbt bredband, oftast i glesbygd. Det ska jämföras med de 650 miljoner som regeringen skjutit till. Även Post- och telestyrelsen (PTS) pekar på att det behövs stora investeringar, 22 miljarder kronor, för att hela Sverige ska få snabbt bredband till 2025 enligt regeringens mål, utöver vad de kommersiella spelarna investerar.

Mobilt bredband

Telia vill därför bygga trådlösa bredbandslösningar via mobilnätet, och för också diskussioner med myndigheterna om det alternativet, som är betydligt billigare men också mindre driftsäkert och inte lika snabbt.

-Tiden går, därför driver vi på för en mer pragmatisk diskussion kring den frågan, säger Staffan Åkesson.

PTS bekräftar att trådlös teknik kan bli nödvändig för att nå målet. Och det tror också ansvarig minister Anders Ygeman (S).

”Tillsammans med ny teknik, inom bland annat mobilt bredband, är det troligt att vi kommer att nå samtliga mål för 2025”, skriver energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman i ett svar till TT. I januari kommer regeringen besluta om ett nytt statligt bredbandsstöd, enligt Ygeman.

Fast det gillas inte av Terese Bengard på Hela Sverige ska leva:

– Det är oroande, det blir automatiskt ett A- och ett B-lag.

Regeringens bredbandsmål

Visa

År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.

År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Källa: PTS

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer