Ida Forsberg stod i februari 2015 och arbetade i en butik i centrala Göteborg. När hon skulle prata med sin kollega kom det inte ut några ord. Hon föll ihop.

Ida Forsberg hade fått en stroke på grund av ett medfött hjärtfel, 19 år gammal.

– En ambulans körde in mig till Sahlgrenska. Det sista jag kommer ihåg är att de säger: ”Ida vi söver dig nu, allt kommer att bli bra”, men nej, jag känner att något är väldigt fel, jag kan inte prata, inte röra mig, berättar Ida Forsberg.

I flera år var hennes liv intensiv rehab. I augusti 2017 kände hon sig redo att testa på att arbeta igen och kontaktade sin handläggare på Försäkringskassan.

Det blev inledningen på ännu en lång kamp – denna gång för att få arbeta. Handläggaren skulle fixa ett möte med Arbetsförmedlingen, men inget hände.

– Det är oförsvarbart, att en motiverad ung person ska behöva vänta flera månader på att få diskutera arbetsmöjligheter.

”Då blev jag arg”

När hon efter mer än ett halvår, den sjunde februari 2018, gick ner till sin lokala arbetsförmedling i Göteborg fick hon beskedet att de inte hade fått någon förfrågan om möte.

– Det hade inte hänt något, de visste inte ens vem jag var, de hade inte hört något om mig. Då blev jag arg.

Hon bytte handläggare. Den 23 februari fick hon kontakt med sin nya handläggare och ett möte begärdes samma dag till Arbetsförmedlingen. En månad senare hade ändå inget möte ägt rum.

– I april kände jag att ”nej nu skiter jag i detta och söker jobb själv”. I min synvinkel så hade det gått nio månader för mig att uttrycka min önskan att komma tillbaka i arbetslivet och inget hade hänt.

I maj började hon sommarjobba 25 procent, tio timmar i veckan, som kyrkvaktmästare.

Försäkringskassan erkänner misstag

Cecilia Udin vid Försäkringskassan är nationell försäkringssamordnare för sjukförsäkringen.

– Jag tycker att det känns tråkigt att vi inte har stöttat henne tillräckligt. Vi har inte riktigt förstått att hon var redo för arbetsträning, säger hon.

Hur har ni inte förstått det, hon har ju påpekat detta flera gånger till sin handläggare?

– När vi förstår det så tar vi ärendet vidare, men det också viss väntetid i dessa ärenden.

Det tar nästan ett halvår innan Försäkringskassan kontaktar Arbetsförmedlingen, ska det ta så lång tid?

– Vi borde hanterat det snabbare.

Det ska inte ta ett halvår?

– Nej. Vi ska göra det så snabbt som möjligt.

Kan krävas på pengar

Det skulle bli värre. I början av augusti kom det av en slump fram att hon hade arbetat för mycket. En tillfällig handläggare berättade att hennes sjukpenninggrundande inkomst var beräknad på hennes tjänst innan stroken, alltså 31,8 timmar i veckan. Hennes vaktmästartjänst på 10 timmar i veckan var alltså mer än 25 procent.

Ett ärende om återbetalningskrav startades.

– Jag trodde att Försäkringskassan fanns till för de sjuka, de som behöver stöd och hjälp, men det som är stöd och hjälp känns som käftsmäll efter käftsmäll. Vad man än gör, gör man fel, det är snubbeltråd och fallgropar, säger Ida Forsberg.

”Inte handläggarens fel”

I handlingarna från Försäkringskassan framgår det att Ida Forsberg flera gånger pratar om att hon har en tjänst på 25 procent, men antalet timmar diskuteras inte.

– I de fall där man inte jobbar heltid innan man blev sjuk kan det vara svårt. Det har varit en missuppfattning mellan Ida och handläggaren.

Ida berättar ju att hon ska arbeta 25 procent, kunde inte handläggaren kollat upp vad det innebar?

– Som jag sagt tidigare, vi kunde hanterat Idas ärende bättre.

Är det en brist i handläggarens arbete?

– Det är viktigt att vi kan stötta hela tiden i processen att komma tillbaka i arbete. Det har vi inte gjort på ett bra sätt.

Men har handläggaren inte skött det korrekt?

– Det är inte handläggarens fel.

Det är ännu oklart om Ida Forsberg kommer att vara tvungen att betala tillbaka några pengar.

Hopp för framtiden

Nu har Ida Forsberg friskförklarat sig från Försäkringskassan, denna gång online. Sedan i oktober har hon börjat att studera på komvux. Målet är att utbilda sig till fysioterapeut på universitet.

– Det jobbigaste när man är långtidssjukskriven är att hitta på en egen anledning att gå upp morgonen. Nu har jag en klass och en lärare som blir arg om jag inte kommer. Det är kul att komma tillbaka till livet.